Lektion: Moduler för lärande i egen takt

 Lektionssidor

• Mål & översikt
• Lektion
• Frågor och kommentarer

 

Vad är det för hinder?

Lärare i asynkrona kurser genomför aktiviteterna enligt ett fast schema med förinställda förfallodatum - för läsningar, inlämningsuppgifter etc. som om kursen vore synkron. Men i asynkrona kurser är det möjligt för studenterna att arbeta åtminstone till viss del, i egen takt igenom kursinnehållet. Studenter kan välja att arbeta framåt eller ta mer tid på kursmaterial av olika anledningar, inklusive schema, materialets komplexitet eller deras intresse för ämnet. På så sätt kan moduler skapade för arbete i egen takt användas för att ta itu med några av de hinder som studenter möter när de lär sig i asynkrona kurser. Det är dock också viktigt att inse att denna metod också kan skapa barriärer, särskilt för läraren.

Hinder för lärarna kan inkludera bristande kunskap om fördelarna med självtempo, bristande erfarenhet eller tid för att skapa moduler för egen takt, oro för pragmatiska saker som t.ex. betygsättning av uppgifter eller rädsla för att vissa studenter inte kommer att kunna hantera sin tid och i slutändan försöker göra för mycket för sent. Var och en av dessa är en legitim barriär som måste åtgärdas för att moduler i egen takt ska kunna användas. Tänk på följande scenario.

 

Metoder

Lägg till Förutsättning och Krav

Den här metoden, som ibland kallas för "chunking" innebär uppdelning av kursens innehåll i inlärningsmoduler som representerar olika moment som ska slutföras under kursen. Dessa moduler kan utformas så att var och en bygger på den kunskap som förmedlas i föregående modul. I det här fallet bör de också utformas för att kunna slutföras i följd, med detta som en förutsättning för tillgång till nästa modul. Om man ser till att modulerna kräver ungefär lika mycket innehåll och arbete att slutföra, kommer studenterna att kunna uppskatta hur lång tid det kommer att ta dem att ta sig igenom en modul. Informationen kan hjälpa studenterna att planera sin tid.

Denna process innefattar två delar: (1) Förutsättningar och (2) Krav.

1. Förutsättningar gör det möjligt att stänga åtkomsten till en modul tills vissa krav är uppfyllda, t.ex. förutsättningen för 'modul 3' kan vara att studenten har gjort klart modul 1 och 2. Men vad menas med 'gjort klart' i det här fallet? Det är 'krav' som används för att specificera vad som ska göras.
   
   
2. Krav är aktiviteter eller åtgärder inom en modul som måste göras av en student för att modulen ska betraktas som 'fullständig'. Dessa kan ställas in så att de måste fyllas i i kronologisk ordning eller inte.
   

Med den här metoden kan lärare skapa en progression i kursen och gör det möjligt för studenten att läsa i egen takt.

 

 

 

Föredrar att visas? Kolla på detta! 

Att sätta upp förutsättningar och krav är enkelt så länge läraren har skapat innehåll för de moduler som ska användas. Åsa Kronkvist visar hur det fungerar i följande videon (2 min):

Att ta itu med de ytterligare hindren

Under sektionen "Vad är det för hinder" noterade vi att Förutsättningar och Krav kan stödja studenter med vissa hinder, men kan oavsiktligt leda till andra hindren, t.ex: 

• Lärare är omedvetna om fördelarna med att tillåta studenterna studera i egen takt
• Lärare är omedvetna om vilka metoder som finns för att möjliggöra studerande i egen takt
• Lärare är orolig om det skulle fungera med förfallodatumen för kursen och betygsättning
  
• Studentens förmåga att planera sin tid i detta format av undervisning i egen takt 

De två första har tagits upp i de föregående avsnitten av lektionen. De andra två diskuteras i resten av lektionen.

Tid för betygshantering.

Läraren kan uppleva att metoden gör det svårt att planera och hinna bedöma uppgifterna (som kommer in mer eller mindre kontinuerligt). Till exempel, om 12 studenter gör en uppgift eller quiz den här veckan, och 14 till nästa måndag, följt av 4 som avslutar den senare nästa vecka, kan det vara svårt för läraren att logga in flera gånger för att betygsätta uppgiften . Här föreslår vi ett par sätt att ta itu med detta.

1. Automatisk bedömning. Använd den här funktionen för quiz och använd frågor som kräver flerval, matchning eller andra objektiva svar när det är möjligt. Detta möjliggör automatisk bedömning, vilket innebär att läraren inte behöver göra betygsättning alls, och studenterna kan gå vidare så fort de vill. Denna metod kan användas främst för quizzer.
2. Flera förfallodatum. Läraren kan skapa några rimliga inlämningstider med hjälp av kurskalendern, t.ex. tidigt, i tid, slutlig) för aktiviteter i en given modul. Att använda kalendern betyder att läraren skapar uppgiften bara en gång, med ett enda förfallodatum, men i kalendern kan flagga för olika tider som studenterna kan lämna in 'tidigt'.

For the statistics module above, instructors could, for example, set the deadlines as October 10, 13, and 15, respectively. In this case, the instructor would grade any assignments turned in on or before 10th, return and grade any turned in on or before the 13th, and then return and grade those turned in on or before the 15th. In this case, students must be forewarned that the "final" deadlines are rigid and they must complete work by that time or face a pre-established consequence. This method is something of a compromise between more traditional instructor-paced courses and the self-paced courses here proposed.

För modulen ovan kan läraren till exempel sätta inlämningstider till den 10, den 13 och 15 oktober. I det här fallet kan läraren lämna återkoppling på alla uppgifter som lämnats på eller före den 10:e, återkoppla på alla inlämningar före den 13:e, och sedan betygsätta de inlämnade allt som har kommit in före eller på den 15:e. I det här fallet måste studenterna informeras om det "slutliga" inlämningsdatumet. Denna metod är något av en kompromiss mellan mer traditionella kurser i lärarens takt och kurser som studenter läser i egen takt.

Student studieförmåga och tidshantering. Vissa studenter behöver utan tvekan en viss struktur för att hålla sig i takt med att slutföra en kurs vid terminens slut. Utan en tydlig struktur lämnar de alldeles för mycket till den sista månaden, veckan eller dagarna och därmed påverka kvaliteten på lärandet och inlämnade arbete. Här föreslår vi några idéer för att stödja studenternas tidshantering.

1. Flera förfallodatum. Den här metoden, som diskuteras i avsnittet ovan, kan också hjälpa till att lösa detta problem. Det är en fin balans mellan struktur och flexibilitet.
2. Tidsfönster. En modifierad version av ovanstående metod är att ställa in ett fönster för inlämning av arbete med en tydlig "fönsteröppning" (när uppdrag tas emot) och "fönsterstängning" (yttre deadline) för arbetet. Den yttre gränsen för den första inlämningsuppgiften kan till exempel vara den 15 september, kanske måste den första quizen vara klar senast den 30 september osv. Till skillnad från "flera förfallodatum" finns det inga fasta tider när studenter kan lämna in arbete, utan ett uttryckligen öppet fönster fram till deadline, med naturliga och/eller strukturerade förmåner för att slutföra arbetet tidigt. När du använder den här metoden är det viktigt för läraren att klargöra två punkter:
   

(a) "Fönsterstängningar" behandlas inte på samma sätt som "förfallodatum". Studenterna arbetar aktivt framåt i kursen och avancerar så snabbt som rimligt för deras inlärningsbehov. Detta tillvägagångssätt kräver coachning så att studenterna inte skjuter upp arbetet. Det kan innebära t.ex. att läraren är villig att ge kortfattad återkoppling till studenter som lämnar in arbete före den yttre deadline, och därmed möjligheten att förbättra sitt betyg: en förmån som inte är tillgänglig för dem som väntar till sista minuten med att lämna in.

(b) Läraren måste vara mycket tydlig med vad som händer om arbetet inte lämnas in inom en given deadline. Förutsatt att läraren använder den förutsättnings-/kravmodell som diskuteras i den här lektionen, vad händer om en student inte slutför quiz 1 inom deadline? Betyder det att student hamnar farligt efter om den inte ens får tillgång till nästa modul?

3. Modeller av färdigställande. Kopplat till ovanstående modeller och metoder skulle en lärare också vilja ge studenter några exempel på banor för att genomföra kursen. Dessa kan till exempel inkludera strategier för att arbeta snabbare till en början för att senare ta ett lugnare tempo genom projektperioden eller omvänt, med en långsammare start för att bygga upp grundläggande förståelse och sedan en snabbare takt genom applikationsmodulerna. Eller en tredje alternativ, en konstant, stadig modell som liknar en kurs som är helt synkron. Med några exempel på inlämningsdatumen för olika uppgifter, kan de olika modellerna göra det möjligt för studenterna att jämföra sina framsteg med modellerna för att kunna fatta beslut om huruvida de behöver snabba upp eller kan sakta ner när de arbetar vidare.
   

 

Sammanfattning

Undervisning i online- eller asynkrona kurser gör det möjligt för studenter att läsa i egen takt. Studiums funktioner för förutsättningar och krav i moduler är att sätt för läraren att skapa och lägga upp kursmaterial. För studenter möjliggör de modulerna flexibilitet och ger de mer eller mindre tid att arbeta igenom vissa delar av kursen eller kursen som helhet. Det gör det också möjligt för studenterna att planera för sitt liv utanför kursen när de behöver arbeta i snabbare takt eller komma ikapp för att lära sig under dessa tider.

Den här metoden kan dock komma med några utmaningar och hinder (t.ex. lärare måste anpassa sig när det gäller tidsplanering, för betygsättning, och studenter kan behöva stödjas i sin egen motivation för att hålla sig på rätt spår). Dessa barriärer är dock inte oöverstigliga. Viss avsiktlig planering för att ta itu med nämnda hinder kan räcka långt.