Lektionsidor

Vad är det för hinder?

Studier har visat att återkoppling under skriv- och designprocesserna kan vara effektiv för att förbättra studenternas resultat (t.ex. Alvarez, Espasa, & Guasch, 2012). Men enligt senare litteratur är enkelriktad korrigering från instruktörer eller kamrater (den vanligaste typen) inte gynnsam för kreativitet och kreativt tänkande som ofta eftertraktas i projekt och uppsatser (Nicol, 2010). Dessutom är lärare ofta tidspressade och har därför svårt att ge högkvalitativ feedback till studenter. Tänk på följande scenario.

Scenario

I Merils journalistikkurs uppmanas studenterna att utveckla flera artiklar under terminens gång, och att samla dessa artiklar till en tidning med olika författares arbete från klassen som ett avslutande samarbetsprojekt. Tidigare har studenterna klagat på att vissa medlemmar i klassen bidragit med arbete som andra ansåg minskade den övergripande kvaliteten på den slutliga samarbetsprodukten. Meril kunde hålla med, men kände sig osäker på hur man skulle ge återkoppling tidigare i processen för att ge studenterna möjlighet att förbättra sitt arbete innan de slutgiltiga inlämningarna. Hon undervisade i flera kurser, forskade, deltog på konferenser och det verkade orealistiskt att ge återkoppling till alla på flera iterationer av artiklarna. Hon hade provat kamratbedömning tidigare, men det handlade ofta om att studenterna gav ytliga kommentarer (t.ex. "Jag håller med om detta", "det här ser bra ut," ) eller alltför kritisk feedback som orsakat ytterligare problem. Utan bra återkoppling saknar studenterna möjligheten att växa men kvalitativ feedback från henne själv eller kurskamrater verkade utom räckhåll.

I den här lektionen kommer vi att titta på hur lärarna kan förbättra kvaliteten på formativ kamratåterkoppling och undersöka hur denna modell kan tillämpas med hjälp av funktionerna i Studium.

Nyckelbegrepp: Formativ kamratåterkoppling

Formativ feedback i allmänhet hänvisar till "information som kommuniceras till studenten som är avsedd att modifiera hens tänkande eller beteende i syfte att förbättra lärandet" Shute (2008, s. 154). Formativ peer feedback är återkoppling som utvecklas och levereras av kamrater, med eller utan instruktörsvägledning.

Metod: Kritiska vänner

Enligt ny forskning, dialogisk återkoppling från kurskamrater (Alvarez et al., 2012; Nicol, 2010) och (Boud & Molloy, 2012) kan fungera bra för att ge nödvändiga observationer från studenter till andra studenter. En metod för att underlätta peer-feedback som är både efterfrågad och dialogisk är metoden Kritiska vänner.

Critical Friends Model, eller protokollet, består av "strukturerade processer och riktlinjer som främjar meningsfull och effektiv kommunikation, problemlösning och lärande" (NSRF, 2014; st.1). Detta protokoll främjar effektiv återkoppling från gruppobservationer som betonar den mest "kritiska" eller viktiga feedback. Kritiska vänner kan användas synkront eller asynkront, även om det krävs tydliga instruktioner för att använda det asynkront.

Protokollet Critical Friends Protocol (CFP) uppmanar en deltagare att hålla sig till en av tre roller:

Handledare: Går igenom processen i början, hanterar tid, deltar i och underlättar diskussion, leder diskussionen genom faserna och leder sammanfattningsprocessen.
Presentatör: Förbereder och presenterar arbete (eller en fråga) för diskussion, specificerar frågor som ska tas upp av gruppen, observerar under diskussionen, tar anteckningar om feedback, specificerar senare vad som var till hjälp och tillämpar den användbara feedbacken för att förbättra arbetet eller problem till hands.
Diskussions deltagare: Tar upp frågorna eller frågorna från presentatören och ger både varm och sval återkoppling samt praktiska förslag på ett uppmuntrande och positivt sätt.

I dessa roller går deltagarna genom stadier av feedback i ordning. Dessa är:

Steg ett: Handledarens översikt
- Granskningsprocessen
- Sätta tidsgränser
Steg två: Presentatörens översikt
- Dela det arbete som gjorts hittills eller den konceptuella frågan som ska behandlas
- Ge kontext
- Rama in nyckelfrågor som ska diskuteras
Steg tre: Frågestund
- Gruppmedlemmar ställer fler frågor för att lära sig om arbetet eller frågan
- Påminnelse, det här är inte en tid att ge råd eller gå in i diskussionen
Steg fyra: Gruppdiskussion
- Gruppen diskuterar arbete eller problem (både saker de tyckte var bra och saker de tror kan förbättras)
- Presentatören är tyst och skriver anteckningar
- Gruppen tar upp möjliga förslag relaterade till arbetet eller frågan
Steg fem: Presentatörens respons
- Presentatören svarar på gruppfeedback (t.ex. vad som var användbart, vad som var mindre användbart, ber om förtydligande av feedback om det behövs)
Steg sex: Sammanfattning /debriefing
- Handledare leder diskussionen och ger återkoppling om processen

Vill du se det i praktiken?

I den här videon (9 min) visar en gymnasielärare hur elever kan använda modellen för att ge feedback till kamrater i en litteraturanalysklass. Av intresse är också Storey och Wangs (2016) papper som operationaliserar CFP, specifikt för högre utbildning.

Tänk på detta! Bedömningens olika funktioner

Tyvärr används studentbedömningar ofta bara för att bedöma studenternas behärskning av innehållet i slutet av en kurs. Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle, och det är bara ett av tre grundläggande syften som bedömningen tjänar. De andra två syftena med bedömningen är formativa – de inträffar under och/eller före undervisningen – och de inkluderar: "bedömning FÖR lärande" (används i syfte att diagnostisera och vägleda), och "bedömning SOM lärande" (används för att främja studentens metakognition och deras skicklighet att självutvärdera).

Metoder: Kamratrespons i Studium

Det finns minst två sätt att använda funktioner i Studium för att underlätta kamratrespons via (1) gruppdiskussion och (2) återkoppling via gruppdiskussion. Båda har styrkor, användningsområden och begränsningar.

Metod Ett: Gruppdiskussion

Gruppdiskussioner i Studium ger studenter som tilldelats en given (potentiellt mindre) grupp möjlighet att föra dialog om vilket ämne som helst. Se guiden för information om hur du skapar gruppdiskussioner. Använd sådana gruppdiskussioner för att möjliggör metoden Critical Friends (CFP; se ovan).

De fullständiga CFP-stegen kan användas i onlinemiljön. Men istället för att ha en person närvarande åt gången, i det asynkrona onlineformatet kan flera författare be om feedback samtidigt. Läraren skulle till exempel sätta rimliga deadlines för alla i gruppen att bidra till vart och ett av steg två till fem. Alla gruppmedlemmar skulle dela och ge feedback till sin kamratgrupp inom dessa tidsfrister. Dessutom kan steg ett (Facilitatoröversikt) och sex (Debriefing) genomföras av läraren eller amanuensen som fungera som facilitator för alla grupper.

En tidslinje för diskussionen se ut så här:

Inlämningsdatum och uppgifter.
Inlämningsdatum	Uppgift
20 september	Dela ditt utkast med dina kurskamrater (via uppladdning eller länk) och kommentera sammanhanget eller något annat de behöver veta. Ställ 2-4 frågor för att fokusera kamratrespons på arbetet.
24 september	Läs igenom allas utkast och ställ eventuella förtydligande frågor.
25 september	Svara på gruppmedlemmarnas förtydligande frågor.
30 september	Ge minst en varm och en sval återkopplingspunkt för varje gruppmedlem. Svara på vad andra säger i återkopplingen. Var noga med att ta upp de fokuspunkter som nämns.
2 oktober	Varje författare - svara i allmänna termer till kurskamraterna, be om förtydligande vid behov. Svara på förfrågningar om förtydliganden från andra baserat på din feedback.

Denna metod är ett sätt att underlätta metoden Kritisk vän (CFP) i en online, asynkron miljö. Det kan dock vara långsammare och mer arbetskrävande än kamratrespons och saknar anonymitet.

Psst! Ser du tabellen ovan? Den är tillgänglig! Läs hur att skapa tillgängliga tabeller i Studium

Metod två: Uppgift med kamratrespons

Screenshot of canvas settings regarding peer reviews.

Normalt är det enbart lärare som kan läsa och kommentera inlämnade arbeten. Om du aktiverar funktionen Kamratrespons när du skapar en uppgift ger du studenterna möjlighet att läsa en eller flera kurskamraters arbete. Om studenterna får ge återkoppling till andras arbete kan de också lära sig bedöma sitt eget arbete samtidigt som deras ämneskunskaper utvecklas. Det är möjligt för återkopplingen att vara anonym om läraren så önskar (observera: varken granskaren eller författaren kan identifiera varandra). Det möjliggör också användning av bedömningsmatriser som en del av processen. En lärare kan specificera hur många respons varje student är ansvarig för och kan ge ett betyg på återkopplingen.

I den här metoden kan man begära 1:1 återkoppling (anonymt eller inte) och som ett sätt för studenterna att ta hänsyn till matrisen när de kommenterar varandras arbete. Både den potentiella anonymiteten och användningen av bedömningsmatrisen kan höja kvaliteten på återkoppling och ger läraren tillsyn av responsen. Obs: även i anonymt läge kan läraren alltid se både författarnas och granskarnas namn.

Du kan läsa mer om hur det går till att skapa en uppgift med kamratbedömning. En student kan också ha behov av instruktioner för kamratrespons.

Sammanfattning

Studenter kan dra nytta av möjligheten att ge och ta emot feedback under skriv- eller projektdesignprocessen. Emellertid har lärarna begränsad tid för att ge detaljerad återkoppling under processen och sedan igen för färdiga produkter i kurser. En forskningsbaserad lösning är att möjliggöra högkvalitativ peer-feedback som är dialogisk och efterfrågad. Protokollet Kritiska vänner är ett sätt att åstadkomma denna typ av återkoppling mellan studenter. I Studium finns det minst två sätt att göra det möjligt: (1) gruppdiskussioner och (2) uppgifter med kamratrespons. Dessa har var och en styrka och begränsningar och bör båda betraktas som användbara verktyg för olika situationer.