Vad är EPA?

Entrustable Professional Activities (EPA) är enkelt uttryckt aktiviteter och procedurer som varje legitimerad läkare ska kunna utföra självständigt och patientsäkert. EPA tydliggör också progressionen mot uppsatta mål under hela läkarutbildningen. Studenten kan därmed kontinuerligt skaffa sig en bild av vilken utveckling den har genomgått och vad som återstår för att uppnå fullgod nivå.

Kännetecknande för en EPA, är att den:

är en väsentlig och vanligt förekommande del av yrkesutövandet
kräver specifika kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
kan utföras självständigt inom en avgränsad tid
är observerbar och bedömningsbar
speglar de kompetenser som ska utvecklas

EPA-konceptet används redan i många länder, på både grund- och specialistutbildningsnivå för läkare. I Sverige kom konceptet att introduceras i och med införandet av en direkt legitimationsgrundande läkarutbildning. Detta som ett av flera sätt att säkerställa att studenten besitter tillräcklig kompetens att verka som legitimerad läkare redan vid examen från Läkarprogrammet. Lärosätena i Sverige har gemensamt definierat tio EPA för den legitimationsgrundande läkarutbildningen.

Vad nytt under solen?

Införandet av EPA i svensk läkarutbildning innebär inte att morgondagens studenter ska lära sig eller träna på några moment som inte redan gårdagens studenter gjorde. Det nya är själva systematiken i träningen. Det är fördefinierat dels vad en viss EPA omfattar, dels när under utbildningen, antalet gånger och till vilken självständighetsgrad och med vilket slag av återkoppling som träningen av den ska utföras.

Vad gäller vid Uppsala universitet?

Själva definitionen av våra olika EPA är i Sverige fastställd på nationell nivå. Däremot väljer varje lärosäte självt när, var och i vilken frekvens genomförandet ska ske. Vi väljer också hur återkopplingen ska ske liksom hur uppföljningen ska administreras. Inte minst väljer lärosätena vilken roll en EPA ska spela i undervisningen.

Vid Uppsala universitet har vi för det första valt att främst använda EPA i träningssyfte. Studentens utförande ska alltså vara föremål för observation och för framåtsyftande återkoppling från handledaren och för självreflektion från studenten, inte för bedömning. En genomförd EPA utgör alltså inte något examinationstillfälle som ska betygssättas av handledaren. Däremot utgör EPA obligatoriska moment som studenten måste kunna utföra vid fördefinierat antal tillfällen och på fördefinierad självständighetsnivå, för att kunna uppnå fullgjord kurs. Det är alltså det sammantagna utförandet av fördefinierade EPA under en kurs som en examinator har som underlag för betygssättning.

Träningen av EPA påbörjas redan under de första terminerna. Under de kliniska terminerna (stadium 2 och 3) ökas successivt träningen och framför allt under de längre kliniska placeringarna under stadium 3 förväntas studenten utföra ett stort antal EPA. Det är i allmänhet miljön under de längre placeringarna som är mest naturlig för sådana aktiviteter och som erbjuder flest tillfällen för observation-återkoppling-reflektion-ny träning. Det är också i det skede som studenten kan uppnå högst grad av självständighet. En del EPA låter sig dock inte utföras, åtminstone tillräckligt många gånger, i klinisk miljö utan kommer att tränas under simulerade förhållanden.

Vidare har vi valt att administrera EPA i Ortrac. En system- och metodlösning som bl.a. medger att studenten själv kan hålla reda på under vilket moment och till vilken grad av självständighet en viss aktivitet ska utföras. Det medger att läraren kan lämna den framåtsyftande återkopplingen digitalt och slippa papperslösningar, för EPA såväl som andra kliniska moment. Informationen om vilka EPA en student ska utföra under ett visst utbildningsmoment finns i Studium och är alltså tillgänglig även för handledaren.

Vi har i Uppsala också valt att undvika att tala i termer av ”EPA” gentemot studenterna. Studenterna ska istället koncentrera sig på vilka moment de ska träna och få observation och återkoppling på, snarare än vilken EPA det sorterar under. Av denna anledning använder vi benämningen ”Formulär för observation och återkoppling” för EPA-moment på alla våra kurser.

Formuläret för observation och återkoppling har följande innehåll:

Observationsskala:

Observerade = studenten observerade medan handledaren utförde uppgiften
Tillsammans = handledaren ledde utförande av uppgiften och studenten bidrog till delar av uppgiften
Kompletterade = studenten ledde utförande av uppgiften, handledaren behövde komplettera det studenten gjorde så att det blev korrekt och/eller komplett
Utan komplettering = studenten utförde uppgiften, det fanns inget behov av någon väsentlig komplettering

Kommentar:
Vad bör studenten göra för att öka sin självständighet?

Handledarens och studentens plan för att uppnå detta:
Hur studenten, i samråd med handledaren, ämnar skapa/tillvarata träningstillfällen för att öka sin självständighet.

Länkar

Om Entrustable Professional Activities (EPA), klinisk handledning
Introduktionsfilm EPA och formulär för observation och återkoppling, Jarl Hellman, programstudierektor
Guide för kliniska handledare - Ortrac
Guide för studenter - Ortrac
Introduktionsfilmer från VGR
Rapport från EPA-gruppen för svensk läkarutbildning
Läkartidningen "EPA – en modell för att träna och bedöma dagligt läkarjobb"