Välkommen till B-kursen i idéhistoria!

B-kursen i idéhistoria består av fyra delkurser. Den första delkursen läses på heltid, därav följer 8 veckor då du som student läser två kurser parallellt. Den sista delkursen är uppsatskursen, som sträcker sig över 8 veckor.  Nedan hittar du en kort beskrivning av kursen och längst ned en litteraturlista. 

Medborgare, folk, stat (6 hp)

Denna kurs ger en bred orientering i modern svensk idéhistoria, men med tyngdpunkt på i vid mening politiska idéer från 1700–2000. Under fyra tematiska veckor behandlas olika centrala politiska begrepp, men också kulturskiften och händelser som stormaktstidens slut, nationalismens uppkomst, politisk och social radikalism och vetenskapsideologi, demokratidebatten samt centrala idéer i uppkomsten och förvandlingen av det moderna välfärdssamhället. Kursen innehåller flera praktiska övningsmoment och avslutas med en tentamen.

Parallella kurser 

Scientific Knowledge Cultures (Vetenskapliga kunskapskulturer) (6 hp)

Under kursens gång träffas vi sju gånger och diskuterar vetenskapliga kunskapskulturer. Det handlar om hur vi kan förstå kunskap med hjälp av perspektiv som tar cirkulation, geografi, kunskapsaktörer, institutioner, objekt, och kolonialism i beaktande. Vi diskuterar också vad kunskap är, och hur vi kan tänka historiskt kring det. Vi kommer framförallt fokusera på den tidigmoderna perioden och 1800-talet men dagsaktuella frågor . Kursen går på halvfart, vi inleder med en föreläsning, sen träffas vi i mindre grupper för att diskutera litteraturen och de frågor som hör ihop med varje seminarium. En större skrivuppgift avslutar kursen.

Dygd (6 hp)

Kursen syftar till att undersöka synen på dygd (och till en mindre del besläktade begrepp som själ, känslor, personlighet och moral). Under större delen av västerlandets historia har värde och moral främst diskuterats i form av dygd och dygder. Dygd har dock betytt olika saker under olika epoker. Ursprungligen (under antiken) betydde dygd ’positiva själsegenskaper’ för att senare få en mycket mer begränsad och tydligare ’moralisk’ eller t.o.m. moraliserande innebörd. Begreppet dygd fick minskad betydelse under arton- och nittonhundratalen, men intresset för dygd ökar nu drastiskt igen. Kursen syftar till att ge förståelse för vad dygd har inneburit, och hur synen på dygd har förändrats genom historien. Vi kommer att försöka besvara frågor som: Vad är dygd, och vilka dygder finns? Hur förhåller sig dygd till känslor, själen och tänkande? Hur föränderlig har synen på dygd och de specifika dygderna varit? Hur förhåller sig dygd till moral?

Samtliga:

B-kurs i idéhistoria: Uppsatskursen (12 hp)

Under kursens första veckor behandlas grunderna för skrivandet av en vetenskaplig uppsats då vi diskuterar perspektiv och arbetssätt inom idéhistorisk forskning. Undervisningen består av två föreläsningar och ett seminarium. Du kommer få användning av de färdigheter du tillägnat dig under terminens gång i det att du börjar arbeta med din uppsats. Under kursens inledning blir du också tilldelad en handledare. Handledare utses bland de lärare som undervisat på B-temakurserna, samt andra lärare och forskare på institutionen. Möten med handledare sker regelbundet, enskilt eller i grupp. Med handledaren tar man upp och diskuterar frågor och problem kring uppsatsen. Varje student har rätt till handledning motsvarande 7 timmar (vilket förutom mötestid ska inkludera tid för läsning och förberedelser). Handledare och student kommer själva överens om hur denna mötestid ska fördelas. En preliminär version av uppsatsen skall förventileras i grupp då varje student läser och förbereder synpunkter på samtliga övriga gruppmedlemmars alster. Den färdiga uppsatsen ventileras knappt två arbetsveckor senare. En kurskamrat fungerar vid detta tillfälle som granskare (opponent). Alla som går kursen opponerar på en kamrats uppsats. 

Kurslitteraturen

Det mesta av det som du kommer behöva läsa finns tillgängligt fritt online eller via Uppsala universitetsbiblioteks E-resurser.  Vad gäller böcker som inte är tillgängliga på detta sätt tillhandahåller institutionen ett fåtal läsexemplar som står i ”Gröna skåpet” på institutionen (Hus 6), på andra våningen. Skåpet är det första skåpet till höger i korridoren till höger om trappan. Läsexemplaren får ni bara låna, de ska lämnas tillbaka så snart som möjligt!

Nedan finnas listade de böcker ur vilken lite längre partier ska läsas, eller sådana där vi inte tillhandahåller läsexemplar (de som är fetmarkerade). Det är alltså de senare som du kanske först och främst vill införskaffa själv.

Kurslitteratur för kurser som alla läser:

Temakurs 1 (Medborgare, folk, stat) 

• Bo Lindberg, Den antika skevheten. Politiska ord och begrepp i det tidig-moderna Sverige. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2006
• Marie-Christine Skuncke & Henrika Tandefelt: Riksdag, kaffehus och predikstol (Stockholm, 2003), flera kapitel
• Tore Frängsmyr, Svensk idéhistoria. Del 2 (Stockholm, 2000), 101-298.
• Henrik Berggren och Lars Trägårdh, ”Statsindividualismen”, i Är svensken människa. Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Norstedts, 2006 s. 33-55, 55-76
• Johan Asplund, Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft (Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1991), 7-151. Köpes i bokhandeln eller lånas på bibliotek.

Scientific Knowledge cultures

All litteratur kommer finnas tillgänglig online 

Dygd

information kommer komma

'Uppsatskursen 

• Gerald Graff & Cathy Birkenstein, They Say/ I Say: The Moves That Matter in Academic Writing; 5th edition (New York, 2021).

Inga böcker behövs införskaffas

Frågor? Hör av dig till den kursansvariga läraren eller terminskursansvariga: Annelie Drakman  annelie.drakman@idehist.uu.se