Kursöversikt

P1011266-1.JPG

Välkommen till kursen Teoretiska perspektiv och metodologisk tillämpning.  Kursansvarig är Oscar Pripp.

 

LÄNK TILL KURSVÄRDERING https://doit.medfarm.uu.se/bin/kurt3/kurt/47169

RESULTAT KURSVÄRDERING 

Kursrapport Etnologi A1 VT22.docx 

Sammanställning kursvärdering Etnologi C1 VT22.pdf 

Kursvärdering Etnologi A1 VT22 Enskilda svar.pdf 

 

Se till att ha skaffat huvudboken Tillämpad kulturteori i god tid innan kursstart, vi använder den från dag 1

Delkursens mål, upplägg och läsanvisningar

Delkursen syfte är att ge vidgade och fördjupade insikter inom kulturvetenskapliga forskningsfält med tyngdpunkt på teoretiska perspektiv samt förbereda dig inför uppsatsskrivandet.

Under delkursens början är fokus aningen mer inriktat på teorierna i sig. Därefter rör sig fokus mot fördjupningar av vissa perspektiv och tillämpad analys. Varje enskilt undervisningstillfälle utgår från en genomgång av några specifika teoretiska perspektiv presenterade i huvudboken Tillämpad kulturteori (2017). Till undervisningstillfället läses även delar av etnologiska arbeten, oftast inledning inklusive ett empiriskt kapitel som arbetar med de presenterade perspektiven. Dessa texter skall huvudsakligen läsas extensivt med fokus på hur teorier och begrepp presenteras och tillämpas. På detta sätt syftar de även fram mot det egna uppsatsarbetet

 

Dina lärare på kursen är Maryam Adjam, Eric Trovalla och Oscar Pripp (kursansvarig). Oscar är också studierektor för grundnivå på institutionen. Kursadministratör på institutionen är Angelika Holm.

Länkar, om kursen övergår till zoom;

Maryams klassrum

Oscars klassrum: https://uu-se.zoom.us/j/67061578894 

Erics klassrum: https://uu-se.zoom.us/j/65827172892

Maryams klassrum: https://uu-se.zoom.us/j/4139872710 

 

Nedan följer Schema, Litteratur och Seminarieinstruktioner

Schema se Time Edit 

Etno C1 Vt22   2021-01-17 – 2020-02-18 

 

18-jan

 13.15-15

Zoom

Intro + F1

OP

 

Introduktion och Föreläsning 1 om Strukturalism och poststrukturalism

20-jan

 10.15-12

Zoom

S1/ F2

OP

Seminarium 1 om Strukturalism och poststrukturalism

Föreläsning 2 om Genus- och queerteori

24-jan

 10.15-12

2-0026

S2/ F3

OP

 

Seminarium 2 om Genus och queerteori

Föreläsning 3 postkolonial teori, ras och vithet

 

27-jan

 10.15-12

2-0026

S3/ F4

OP/ET

Seminarium 3 om postkolonial teori, ras och vithet

Föreläsning 4 om Posthumanism och ANT

01-feb

 13.15-15

2-0022

S4/ F5

ET/MA

 

Seminarium 4 om Posthumanism och ANT 

Föreläsning 5 om Ritual och ritualisering

 

03-feb

 10.15-12

2-0026

S5 /F6

MA

Seminarium 5 om Ritual och ritualisering.

Föreläsning 6 om Folkloristisk berättelseanalys

 

 

07-feb

 13.15-15

2-0022

S6/ F7

MA

Seminarium 6 om Folkloristisk berättelseanalys.

Föreläsning 7 om Kulturhistoria

09-feb

 10.15-12

2-K1024

S7/F8

MA

 

Seminarium 7 om Kulturhistoria

Föreläsning 8 om Minne

11-feb

10.15-12

2-0026

S8/AVSLUT

MA

 

Seminarium 8 om Minne

Avslutning genomgång av tentamen

                                               

10.15-12 Intro + F1 OP / CAI

10.15 Introduktion (OP),

Plats: Oscars klassrum: https://uu-se.zoom.us/j/67061578894

11.15 Föreläsning om ritual och ritualisering (CAI)

Plats: Camillas klassrum Zoom:

https://uu-se.zoom.us/j/544182211

 

Litteratur

18/1 Introduktion. Föreläsning 1 om strukturalism och poststrukturalism (OP)

Vid första tillfället presenteras C-terminens upplägg och vi går igenom delkursen. Därefter ges en föreläsning om genus och queerteori.

Inför tillfället är det bra om du har läst:

Introduktionen i Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.) (2016). Tillämpad kulturteori - Introduktion för etnologer och andra kulturvetare. Studentlitteratur AB.  s. 13-18

Haraway, Donna (1988). ”Situated knowledges: the science question in feminism and the privilege of partial perspective.”  Feminist studies.14(1988):3, s. 575-599 https://philpapers.org/archive/HARSKT.pdf

 

20/1 Seminarium 1 om Strukturalism och poststrukturalism. Föreläsning 2 om Genus- och queerteori (OP)

Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.) (2016). Tillämpad kulturteori - Introduktion för etnologer och andra kulturvetare. Studentlitteratur AB. Kapitel 9 och 13.

Frykman, Jonas (1977). Horan i bondesamhället. Diss. Lund: Univ.

Ingridsdotter, Jenny (2017). The Promises of the Free World. Postsocialist Experience in Argentina and the Making of Migrants, Race, and Coloniality. Diss. Södertörn: Univ. s. 13-64, 211-252. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1084455/FULLTEXT02.pdf

 

24/1 Seminarium 2 om Genus- och queerteori. Föreläsning 3 om postkolonial teori, ras och vithet (OP)

Inför seminariet ska du lämna in reflektioner skriftligt (se rubrik Diskussioner) och ha läst litteraturen nedan. Välj mellan Lundell, Farahani och Svensson.

Litteratur:

Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.) (2016). Tillämpad kulturteori - Introduktion för etnologer och andra kulturvetare. Studentlitteratur AB. s. 195-198, 319-341.

Farahani, Fataneh (2007). Diasporic narratives of sexuality: identity formation among Iranian-Swedish women. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. s. 1-61 Kan ersättas med artikeln "Diaspora och sexualitet", som nås via: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/issue/view/38 (Länkar till en externa sida.)1 (Länkar till en externa sida.)).

Lundell, Erika 2014. Förkroppsligad fiktion och fiktionaliserade kroppar. Levande rollspel i Östersjöregionen. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, s. 14–26, 71–92, 119–124. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:716323/FULLTEXT02.pdf (Länkar till en externa sida.)

Svensson, Ingeborg (2013). Liket i garderoben: bögar, begravningar och 80-talets aidsepidemi. Ordfront. s. 21-77, 107 - 144.

 

27/1 Seminarium 3 om Postkolonial teori, ras och vithet (OP). Föreläsning 4 om Posthumanism och ANT (Actor-Network Theory) (ET) 

Läs framförallt Tillämpad kulturteori, Sara Ahmed och René León Rosales. Ingridsdotter läses kursoriskt (översiktligt).

Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.) (2016). Tillämpad kulturteori - Introduktion för etnologer och andra kulturvetare. Studentlitteratur AB. s. 273 – 312

Ahmed, Sara 2011. ”Vithetens fenomenologi.” Tidskrift För Genusvetenskap 2011 (1-2): 48-69. http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/778 (Länkar till en externa sida.)

Ingridsdotter, Jenny (2017). The Promises of the Free World. Postsocialist Experience in Argentina and the Making of Migrants, Race, and Coloniality. Diss. Södertörn: Univ. s. 13-64, 211-252. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1084455/FULLTEXT02.pdf (Länkar till en externa sida.)

León Rosales, René (2012). ”Snacka fett som en svenne – kategoriseringar, identiteter och språk”, I: Olofsson Mikael (red.), Symposium 2012 – Lärarrollen i svenska som andraspråk, Stockholms universitetsförlag, s. 52-65. http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.203889.1411039543!/menu/standard/file/Rene%20Leon%20Rosales.pdf (Länkar till en externa sida.)

 

1/2 Seminarium 4 om Posthumanism och ANT (ET). Föreläsning 5 om Ritual och ritualisering (MA)

Inför seminariet ska du lämna in reflektioner (se rubrik Diskussioner) och ha läst litteraturen nedan.

Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.) (2016). Tillämpad kulturteori - Introduktion för etnologer och andra kulturvetare. Studentlitteratur AB. s. 345–362.

Lundquist, Elin 2018. Flyktiga möten - Fågelskådning, epidemisk gemenskap och icke-mänsklig karisma. Stockholm: Stockholms universitet, s. 7-37, 97-158 (67-95, 159-194 läses kursoriskt). http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1247350&dswid=-5733 (Länkar till en externa sida.)

 

3/2 Seminarium 5 om Ritual och ritualisering. Föreläsning 6 om Folkloristisk berättelseanalys (MA) 

Inför seminariet ska du lämna in reflektioner skriftligt (se rubrik Diskussioner) och ha läst litteraturen nedan.

Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.) (2017). Tillämpad kulturteori - Introduktion för etnologer och andra kulturvetare. Studentlitteratur AB, s. 231–250.

Kverndokk, Kyrre 2013. ”Negotiating Terror – Negotiating Love. Commemorative Convergence in Norway after the Terrorist Attack on 22 July 2011.” I: Camilla Asplund Ingemark (red.). Therapeutic Uses of Storytelling. Lund: Nordic Academic Press , s. 133–156. Kyrre Kverndokk-Negotiating Terror-2.pdf 

 

7/2 Seminarium 6 om Folkloristisk berättelseanalys. Föreläsning 7 om Kulturhistoria (MA)

Inför seminariet ska du lämna in reflektioner skriftligt (se rubrik arbetsuppgifter) och ha läst  litteraturen nedan. Välj mellan Hovi och Strandén.

Litteratur:

 -Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.) (2016). Tillämpad kulturteori - Introduktion för etnologer och andra kulturvetare. Studentlitteratur AB. s 203–229.

-Hovi, Tuomas 2014. Heritage Through Fiction. Dracula Tourism in Romania. Turku: Turun yliopisto, s. 15–36, 110–148. Obligatorisk http://urn.fi/URN:ISBN: 978-951-29-5765-1 (Länkar till en externa sida.)

-Strandén, Sofie 2010. ”I eld, i blod, i frost, i svält”. Möten med veteraners, lottors och sjuksköterskors berättande om krig. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2–21, 378–405. Obligatorisk https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/66195/stranden_sofie.pdf?sequence=1 (Länkar till en externa sida.)

 (Länkar till en externa sida.)

 

9/2 Seminarium 7 om Kulturhistoria. Föreläsning 8 om Minne (MA)

 (Länkar till en externa sida.)

Inför seminariet ska du lämna in reflektioner skriftligt (se rubrik Diskussioner) och ha läst  litteraturen nedan.

Litteratur:

-Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.) (2016). Tillämpad kulturteori - Introduktion för etnologer och andra kulturvetare. Studentlitteratur AB. s. 19–33.

-Ahola, Joonas 2014. Outlawry in the Icelandic Family Sagas. Folkloristics: University of Helsinki, s. 14–18, 55–65, 138–158, 313–321. Obligatorisk: https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/44984/ahola_dissertation.pdf;sequence=1 (Länkar till en externa sida.).  

11/2 Seminarium 8 om minne. (MA) Avslutning (OP)

Inför seminariet ska du lämna in reflektioner (se rubrik Uppgifter i vänstermenyn) och ha läst  litteraturen nedan.

-Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.) (2016). Tillämpad kulturteori - Introduktion för etnologer och andra kulturvetare. Studentlitteratur AB. s. 35–54.
-Fröhlig, Florence 2013. A Painful Legacy of World War II: Nazi Forced Enlistment: Alsatian/Mosellan Prisoners of War and the Soviet Prison Camp of Tambov. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, s. 14–30, 131–166.  http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:641900/FULLTEXT01.pdf
(Länkar till en externa sida.)
-Adjam, Maryam 2017, Minnesspår: hågkomstens rum och rörelse i skuggan av flykt, Brutus Östlings bokförlag, s. 22-41, samt 65-110. Adjam Minnesstigar-1.pdf Adjam Minnets fenomenologi-1.pdf 

 

Instruktioner

Seminariediskussion Strukturalism och poststrukturalism

Instruktion kommer. Inlämning senast midnatt 19/1.

 

Seminariediskussion: Genus- och Queerteori

Läs Gabriella Nilssons artikel ”Genus och feministiskt perspektiv” och Ingeborg Svenssons artikel ”Queerteori” i Tillämpad kulturanalys samt en av följande tre texter: Fataneh Farahanis ”Diasporic narratives of sexuality”, Erika Lundells ”Förkroppsligad fiktion och fiktionaliserade kroppar” eller Ingeborg Svenssons avhandling ”Liket i garderoben” s. 21-77, 107 – 144. Reflektera över följande frågor. Skriv 1-1,5 sidor och lämna in senast 23 januari vid midnatt.

  • Vilka likheter och skillnader ser du mellan det Nilsson skriver om genusperspektivet och Svenssons queerperspektiv?
  • Vad ser du som styrkan i ett queerperspektiv? Varför är det nödvändigt?

 

Seminariediskussion: Postkolonial teori, ras och vithet

Läs Linda Bergs artikel ”Postkoloniala studier” och Pripp & Hübinettes Etnicitet, Ras och Vithet i Tillämpad kulturanalys samt Sara Ahmeds ”Vithetens fenomenologi och René León Rosales, René ”Snacka fett som en svenne”. Reflektera över följande frågor. För anteckningar, för eget bruk, som du tar med dig till lektionen. Du behöver inte lämna in något.

  • Vad lyfter ”det postkoloniala” fram för aspekter och perspektiv på samhället?
  • Vad innebär etnicitet och hur kan man relatera etnicitet till ras och vithet?
  • Hur kan Léon Rosales artikel ”Snacka fett” förstås utifrån det Ahmed försöker förklara i ”Vithetens fenomenologi”?

 

Seminariediskussion: Posthumanism och ANT

Läs litteraturen.

Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.) (2016). Tillämpad kulturteori - Introduktion för etnologer och andra kulturvetare. Studentlitteratur AB. s. 345–362.

Lundquist, Elin 2018. Flyktiga möten - Fågelskådning, epidemisk gemenskap och icke-mänsklig karisma. Stockholm: Stockholms universitet, s. 7-37, 97-158 (67-95, 159-194 läses kursoriskt). http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1247350&dswid=-5733.

 

Reflektera över följande frågor. Skriv 1-1,5 sidor och lämna in senast 31/1 vid midnatt.

 

  • Hur beskriver Lundquist det materiellas agens? Ge några exempel och reflektera över vad synsättet tillför till hennes undersökning.
  • Enligt posthumanistiska synsätt bör vi inte prioritera mänskliga agenter utan se icke-mänskliga agenter med lika stort intresse. I samband med det talar Göransson om ”generaliserad symmetri” vilket betyder att samhälle och natur bör behandlas med samma analytiska verktyg. Vad skapar det för möjligheter och svårigheter för oss som etnologer?

 

 

Seminariediskussion: Ritual och ritualisering

Läs Owe Ronströms artikel "Ritual och ritualisering" och jämför hans lista med formella egenskaper hos ritualer med Kyrre Kverndokks beskrivning av ritualerna efter terrordådet på Utøya i artikeln "Negotiating Terror, Negotiating Love". Skriv ca 1–1,5 A4-sidor (om ni behöver lite mer utrymme än så är det okej). Inlämning senast midnatt 2/1. Eftersom det är första uppgiften och det är ont om tid kan den i nödfall lämnas in efter seminariet. 

  • Vilka egenskaper är framträdande och vilken verkan får de? 
  • Fastnar du för något särskilt begrepp eller perspektiv hos Kverndokk? Varför?

 

Seminariediskussion: Folkloristisk berättelseanalys

Läs Ulf Palmenfelts artikel "Folkloristisk narrativanalys" och utsnitten ur antingen Tuomas Hovis eller Sofie Strandéns avhandling. Reflektera sedan kring följande frågor och skriv ca 1-1,5 sidor. Lämna in senast den 6/2 vid midnatt.

  • Vad innebär ”berättelse” för de olika författarna? Definieras det alltid eller är det ibland underförstått? Om inte, vilka ledtrådar kan du använda för att ändå bilda dig en uppfattning? 
  • Hur används berättande och berättelser av deras intervjupersoner? Vilka begrepp/teorier används för att analysera detta? Vilka tycker du är särskilt fruktbara?

 

Seminariediskussion: Kulturhistoria

Läs Marie Steinruds artikel "Kulturhistoria" i Tillämpad kulturanalys samt utdragen ur Joonas Aholas avhandling Outlawry in the Icelandic Family Sagas och reflektera över följande frågor (och gärna annat du vill kommentera!). Skriv ca 1–1,5 sidor och lämna in din text senast 8/2 vid midnatt. 

  • Vilka perspektiv, begrepp, resonemang fastnar du särskilt för vid läsningen och varför? Vad kan du få syn på med hjälp av dem som du inte tänkt på förut?
  • Vilken typ av kunskap om det förflutna kan man nå genom dem?
  • Ahola har valt ett narrativt perspektiv på ett ämne – laglöshet – som ofta behandlats som socialhistoriskt "fakta". Vad bidrar det narrativa perspektivet med för kunskap?

 

Seminariediskussion: Minne
Läs Florence Fröhligs artikel "Minne" i Tillämpad kulturanalysutsnittet ur hennes avhandling A Painful Legacy of World War II: Nazi Forced Enlistment samt avsnittet ur Maryam Adjams avhandling Minnesspår: hågkomstens rum och rörelse i skuggan av flykt och reflektera över följande frågor. Skriv ca 1–1,5 sidor och lämna in senast den 10/2 vid midnatt.
  • Både Fröhlig och Adjam skriver om minnen som inte kunde få plats inom den officiella berättelsen om historien. Vilka likheter och skillnader ser du i hur dessa motminnen ändå kommer till uttryck? Hur för man fram "sin" berättelse?
  • Både Fröhlig och Adjam skriver om betydelsen av hur minneserfarenheter knyts till platser. Hur görs detta i deras respektive material? 
  • Diskutera vidare skillnaden mellan minnen som kollektiv erfarenhet och minnen som levda erfarenheter. Vilka former av kunskap ger respektive teoretisk förståelse vid hand?

 

Examination

Flera examinationsformer tillämpas under kursens gång:

  • Närvarokrav. På delkursen gäller minst 75 % närvaro vid undervisningen. Lägre närvaro än 75 % innebär en eller flera extrauppgifter på skrivningen. Frånvaro vid seminarierna innebär en eller flera extrauppgifter att lämna in till läraren i efterhand. Varje seminarium kräver särskilda förberedelser (se instruktioner ovan).

 

  • Hemtentamen. Hemtentamen grundar sig på kurslitteraturen och du får ett antal frågor att besvara. Tentan läggs upp fredag den 11/2 på studentportalen efter undervisningstillfället. Den ska vara inlämnad senast fredag 18/2 kl. 15.00 i Studium. Observera att den ska lämnas in i word-format så att läraren kan kommentera direkt i dokumentet.

 

Välkommen och lycka till önskar Maryam, Eric och Oscar !  

 

 


Här finns information om du kan kontakta kursansvarig lärare, studievägledare och studierektorer per mail eller telefon



Kurssammanfattning:

Datum Information Sista inlämningsdatum