Kursöversikt

| Kontakt | Moduler | Vanliga frågor |

Välkommen till kursen!

Hej och välkomna till kursen "Miljonprogrammets berättelser". 

 

Miljonprogrammets berättelser, vt 2023. 27.3–29.5.

Otto.Fischer@littvet.uu.se

 

 

Må 27.3.

10.15–12

 

2K-1022

Introduktion. Kurspresentation.

Vid seminariet ges en introduktion till det svenska miljonprogrammets bakgrund, utveckling och historia. Frågor som urbanisering, modernisering och migration står i centrum. De historiska, ideologiska och ekonomiska förutsättningarna för miljonprogrammet presenteras och en utblick ges över de mediala representationerna av områdena. Miljonprogrammets plats i den etnografiska forskningen berörs också. 

Läsanvisningar:

Det är viktigt att ni till första gången är inlästa på litteraturen och beredda att diskutera. Med tanke på att textmängden är stor så är det önskvärt att ni inleder inläsningsarbetet så snart ni har möjlighet. 

 

Texter:

 

Uno Åhrén, Arkitektur och demokrati, Stockholm 1942, 42 s. [finns elektroniskt]

Bengtson, Deldén & Lundgren  Rapport Tensta, 1970, s. 12–51 [finns elektroniskt]

Lars-Olof Franzén, ”Man bara anpassar sig”, STF:s årsbok 1973,  s. 126–138. [får vi ordna en kopia av]

Per-Markku Ristilammi, ”Betongförorten som tecken”, I stadens utkant. Perspektiv på förorten., red. K-O Arnstberg & I. Ramberg, Mångkulturellt centrum, Tumba, 1997, 20 s.

Ericsson, Molina & Ristilammi, Miljonprogram och media, 2002. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:69793/FULLTEXT02.pdf

Må 3.3.

10.15–12

 

2K-1022

 

Miljonprogrammets berättelser – teoretiska perspektiv 1.

Vid seminariet presenteras urbansociologiska, urbanteoretiska, socialantropologiska och narratologiska perspektiv. Seminariets syfte är att lyfta fram frågeställningar och perspektiv som blir ledande för kursens arbete med olika typer av mediala och konstnärliga berättelser. 

Läsanvisningar:

Samtliga texter läses översiktligt. Till seminariet förbereder grupper diskussion enligt överenskommelse vid första seminariet. Diskussionen bör innehålla en kort presentation av texten, reflexioner över hur den är skriven, samt ett par frågeställningar/problemformuleringar för seminariet att diskutera. 

Texter:

Georg Simmel, ”Storstäderna och det andliga livet”,  14 s., (vi får fixa elektronisk kopia) 

Michel de Certeau, “General Introduction”, samt kap VII ”Spatial Practices”, The Practice of Everyday Life, University of Caifornia, Berkeley & Los Angeles, 1988, (ca 40 s., elektronisk kopia finns)

Henri Lefebvre, The Production of Space, s. 30–46 (elektronisk kopia finns)

Fredric Jameson, ”Cognitive Mapping”, Marxism and the interpretation of culture, University of Illinois Press, Urbana, 1988, s. 347–360 (digital)

Ti 11.4

10.15–12

 

2K-1022

 

OF

Miljonprogrammets berättelser – teoretiska perspektiv 2.

Vid seminariet presenteras urbansociologiska, urbanteoretiska, socialantropologiska och narratologiska perspektiv. Seminariets syfte är att lyfta fram frågeställningar och perspektiv som blir ledande för kursens arbete med olika typer av mediala och konstnärliga berättelser. 

Läsanvisningar:

Samtliga texter läses översiktligt. Till seminariet förbereder grupper diskussion enligt överenskommelse vid första seminariet. Diskussionen bör innehålla en kort presentation av texten, reflexioner över hur den är skriven, samt ett par frågeställningar/problemformuleringar för seminariet att diskutera. 

Texter:

Irene Molina, ”Intersektionella rumsligheter”, Tidskrift för genusvetenskap, 2007:3, s. 7–21. Se: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/2390/2141 

Bertrand Westphal, Geocriticism: Real and Fictional Spaces (La géocritique: réel, fiction, espace, 2007), transl. R. T. Tally Jr., Palgrave Macmillan, Basingstoke, 2011, s. 149–170.

Sharon Zukin, ”Whose Culture? Whose City?”, The Culture of Citites, Malden, Mass. & Oxford 1995, s. 1–47,

Må 17.4.

10.15–12

 

2K-1022

 

OF

Miljonprogrammet i text och litteratur 1. 

Till seminariet läses dels ett urval essäistiska  och journalistiska framställningar av Milonprogrammet. Texterna illustrerar olika strategier för att skriva om och ur Miljonprogrammet.

Läsanvisningar:

Samtliga texter läses översiktligt. Till seminariet förbereder grupper diskussion enligt överenskommelse vid första seminariet. Diskussionen bör innehålla en kort presentation av texten, reflexioner över hur den är skriven, samt ett par frågeställningar/problemformuleringar för seminariet att diskutera.  

 

Texter:

Schwartz, Sjöqvist, Nyberg, Kvinnoliv, Förortsliv, Gidluds 1978, utdrag om c:a 50 s. (vi får fixa elektronisk kopia)

Arnstberg & Ekenborn, Tio år efteråt. Skärholmen – anteckningar och fotografier (1979), s. 9–44. (vi får fixa elektronisk kopia)

Johanna Langhorst, Förortshat, Stockholm: Ordfront 2013 (skaffa själv)

Göran Greider, ”En meditiation över förorten”, ders. Det levande löftet. Om realismen, demokratin och folkhemmet(1994), s. 65–82. (digital  har du?)

Per Wirtén, Där jag kommer från: kriget mot förorten, Stockholm: Atlas förlag: 2015 (adlibris)

Pontus Herin, I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra (e-bok)

Alexandra Pascalidou, Mammorna, Stockholm: Atlas förlag 2018 (skaffa själv)

Må 24.4

10.15–12

 

2K-1022

 

Miljonprogrammet i film och  TV.

Seminariet ger en överblick över hur berättelser om Miljonprogrammet presenterats i visuella och audiella medier. Ett urval musikaliska, filmiska och visuella exempel presenteras och diskuteras. 

Läsanvisningar: Ett urval artefakter presenteras i grupper enligt de föreslagna exemplen. Inför seminariet uppmanas samtliga att orientera sig i materialet. Det slutgiltiga urvalet fastställs vid kursstart.

 

Exempel Film: 

Janne Halldoff, Stenansiktet (1973)

Victor Johansson, Under Gottsunda

Rainer Hartleb, Jordbrosviten 1a delen mest förort

Babak Najafi, Stebbe

Ylva Gustafsson & Catti Edfeldt, Förortsungar

 

Exempel teveserier:

Barnen i höjden – julkalender 1972.

Carin Mannheimer, Svenska hjärtan,

Tis 2.5

10.15–12

 

2K-1022

 

OF

Miljonprogrammet i bildkonst och musik.

Seminariet ger en överblick över hur berättelser om Miljonprogrammet presenterats i visuella och audiella medier. Ett urval musikaliska, filmiska och visuella exempel presenteras och diskuteras. 

Läsanvisningar: Ett urval artefakter presenteras i grupper enligt de föreslagna exemplen. Inför seminariet uppmanas samtliga att orientera sig i materialet. Det slutgiltiga urvalet fastställs vid kursstart.

 

 

Exempel måleri och grafik: Anna Sjödahl, Peter Tillberg, Lena Cronqvist, Allan Friis, Lars Lerin, Conny Blom

Exempel fotografi: Lennart af Peterséns, Sune Sundahl, Jens S. Jensen, Pär Skoglund

Exempel musik:

Per Myrberg, ”Trettifyran”

Anna-Lena Löfgren, ”Lyckliga gatan”, 

Nationalteatern: ”Är du rädd för ditt eget barn?”

Mörbyligan: ”Ensamma Sussi”

Ebba Grön, ”We’re only in it for the drugs”, ”Hat och blod”

KSMB: ”Förortsbarn”

Latin Kings: ”Välkommen till förorten”

Labyrinten, ”Ortens favoriter”

Jacco, ”Vår betong”

 

Fre 12.5.

10.15–12

 

OBS! Dagen och platsen

 

Exkursion (till fots): från stenstad till miljonprogram.

Vi vandrar gemensamt genom Uppsala för att ge en bild över stadsutvecklingens och stadsplaneringens utveckling. Vi ses utanför 2K-1022 kl. 10.15 och avslutar i Gottsunda c:a 2 timmar senare. Kläd er efter väder!

Må 15.5.

10.15–12

 

2K-1022

 

Miljonprogrammet i text och litteratur 2.

Vid seminariet presenteras ett antal litterära gestaltningar från och om miljonprogrammet. 

All skönlitteratur skaffar ni själva – köper eller lånar på bilbliotek. Det är ett rätt stort antal texter av varierande längd, men de går att snabbläsa och ger er därmed en bagrund och bredd. Vi fokuserar främst de texter som facklitteraturen tar upp på seminariet – men fyller i kontexten med inblicken i de övriga.

Grupper förbereder presentationer av facktexterna enligt anvisningar som anges på introduktionen.

 

Leif Eriksson, Höghusliv (1979) (e-bok)

Hassan Loo Sattarvandi, Still (slut på förlag – låna)

Johannes Anyuru, Det är bara gudarna som är nya (slut: låna)

Karlsson, Elise, Klass, Stockholm 2017 (skaffa själv) 

Lena Andersson, Var det bra så?, Stockholm 1999 (skaffa själv)

Susanna Alakoski, Svinalängorna, Stockholm 2007 (skaffa själv) 

Joakim Zander, Orten, Stockholm 2015. (skaffa själv)

Facktexter: 

Petra Hansson, ”Förortens färger – natur och kultur i Johannes Anyurus Det är bara Gudarna som är nya” i Ekokritik – naturen i litteraturen (Uppsala 2007) (digital)  

Cristine Sarrimo, “Mapping a postmodern dystopia: Hassan Loo Sattarvandi’s construction of a Swedish suburb”, under utgivning. (läsex) 

Magnus Nilsson, ”Klasspråkiga strategier…” i Samlaren, 2014

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:795103/FULLTEXT01.pdf

Må 22.5

10.15–12

 

2K-1022

 

Miljonprogrammets berättelser idag. Arbetsseminarium

Inför seminariet förbereder de studerande individuellt eller i grupper (beroende på antalet deltagare) en analytisk presentation av en medial eller konstnärlig artefakt från de senaste två åren som presenterar Miljonprogrammet. Artefakten analyseras bl.a. med hjälp av de teoretiska perspektiv som kursen introducerat, och mot bakgrund av den historiska och kulturella kontext som presenterats. Presentationerna bör hållas runt 20 minuter. 

 

Exempel: Rapportering om bilbränder 

Exempel: ”Dokument Rinkeby” AB 24-31.12.1989

Exempel: Pantrarna (Förortens pantrar, dokumentär – debattartikel om Instagramkravallerna)

Exempel: Megafonen (presskonferensen efter Husbykravallerna)

Exempel: Teater Fryshuset: Förorten brinner

Exempel: Från förort – 26 berättelser om verkligheten. 2012, Lindelöws bokförlag

 

Må 29.5.

10.15–12

 

 

 

Kursavslutning. Möjlighet till uppfölljning och diskussion.

 

 

 

1)genomförande av förelagda referats- och diskussionsuppgifter (1-2 per person) vid seminarierna, samt

 

2) författandet av ett pm (omfattning 5–6 sidor) i vilket forskningsuppgift skisseras. I pm:et ska ni presentera en tänkbar vetenskaplig frågeställning som skulle kunna behandlas i en uppsats. Ni ska

 

  • Presentera en frågeställning/ett problem. Här är det viktigt att ni motiverar frågeställningen (alltså varför det vore intressant att undersöka den).
  • Ett material som ska undersökas.
  • Teoretiska perspektiv. Ur vilka teoretiska perspektiv skulle materialet kunna undersökas och frågeställningen besvaras.
  • Helt skissartat naturligtvis, ungefär hur skulle man kunna undersöka materialet? Vilken typ av metodologiska överväganden och metodiska val måste göras?
  • Tidigare forskning. Också helt skissartat: peka ut exempel på tidigare forskning i förekommande fall. Och om det inte finns någon tidigare forskning som direkt sysslar med materialet, peka på besläktade studier som redan finns.
  • En tänkt disposition över hela uppsatsen. Också här rör det sig om en mer eller mindre fiktiv skiss, men att göra en sådan disposition gör ofta att tänkandet kring uppgiften klarnar och ges tydligare struktur.

 

Tanken är alltså inte att ni ska genomföra den här forskningsuppgiften – åtminstone inte på den här kursen, utan just att ni ska skissera den.

 


Kursens upplägg

Del 1

  • t.ex. Kursmaterial
  • t.ex. Inlämning 
  • t.ex. Diskussion

Del 2

  •  
  •  

Kursinnehållet hittar du under moduler.


 

Kurssammanfattning:

Datum Information Sista inlämningsdatum