Kursöversikt

Hoppa fram till i dag

Välkommen till Idéhistoriens huvudlinjer, äldre tiden!

A-kursen i idéhistoria på distans är helt nätbaserad. All undervisning och all kontakt lärare och studenter emellan sker över internet. Det innebar således - tyvärr - att det inte kommer att bli några samlingar här i Uppsala, föreläsningar eller andra mer traditionella kursinslag. Vi kommer istället att kommunicera med varandra genom nätbaserade seminarier (i diskussionsforum), samt genom inlämningsuppgifter och PM.

Kursen består av fyra kronologiskt upplagda moment samt ett sista moment som består av skrivande av ett slutpm.

  1. Den klassiska antiken (ca 700 f.Kr. - 323 f.Kr.)
  2. Hellenism, Rom och medeltid (323 f.Kr. - ca 1400)
  3. Renässansen (ca 1350-1600)
  4. Den vetenskapliga revolutionen (1600-talet)
  5. PM

Den schemalagda undervisningen är begränsad. Den består av sammanlagt 4 obligatoriska nätbaserade seminarier (diskussioner) - i form av diskussionsforum- där ni diskuterar det ni har läst under det gångna momentet.

Examinationen sker i form av skriftliga uppgifter, som du laddar upp på Studium. Sammanlagt kommer du under kursens gång skriva 4 inlämningsuppgifter (där du ska besvara förberedda diskussionsfrågor) samt ett större PM (där du ges möjlighet att utveckla dina tankar kring det vi har läst). Beskrivning över examination och grunder för betygsättning  hittar du i den formella "Kursbeskrivningen".

Genom denna utformning ges du möjlighet att fritt planera ditt arbete, samtidigt som kursen förutsätter självständiga studier. "Frihet under ansvar" är ett uttryck som väl passar in som beskrivning av denna typ av kurs.

 

Kursansvarig: Hanna Hodacs (hanna.hodacs@idehist.uu.se)

Kursadministratör: Andrea Limmerstedt (info@idehist.uu.se )

 

Litteratur

Kurslitteraturen består av två typer - den allmänna och den särskilda litteraturen.

 

1. Den allmänna litteraturen:

Denna litteratur består av sådana böcker som oftast återkommer på flera moment.

Det är upp till er att skaffa följande titlar - köpa, kopiera, låna - i god tid inför varje moment (även andra utgåvor går att använda). Argumentet "Jag har inte hunnit skaffa den-och-den boken" biter inte på mig!

  • Ronny Ambjörnsson, Människors undran: Europas idéhistoria: Del 1 Antiken (Stockholm: Natur och Kultur, 1997).
  • Ronny Ambjörnsson, Tankens pilgrimer: Europas idéhistoria: Del 2, Medeltiden (Stockholm: Natur och kultur, 2002).
  • Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer (Stockholm: Wahlström & Widstrand förlag, 2004). Obs! Det är den inbundna upplagan från 2004 eller senare som ska användas; det är den som sidhänvisningarna i  introduktionstexterna går till. (Det går dock att använda äldre upplagor, eller Sten Högnäs, Idéernas historia. En översikt (Lund, 2000).
  • Niccolò Machiavelli, Fursten (Stockholm, 1996).
  • Svante Nordin, Det politiska tänkandets historia (Lund: Studentlitteratur, 2006).
  • Baruch Spinoza, Etiken (Stockhom: Thales, 1989).

 

På Internet kan ni beställa böckerna hos exempelvis:

Rekommendation! Beställ inte böckerna från amazon.com eller något annat USA-baserat e-handelsföretag; dels hinner du inte få dem i tid; dels riskerar du att få betala tull. Amazons engelska filial (amazon.co.ukLinks to an external site.) går betydligt snabbare.

Det kan också vara bra att känna till att Sveriges universitet och högskolor har ett utbyggt och väl fungerande fjärrlånesystem. Ta därför gärna kontakt med ditt närmaste universitets- eller högskolebibliotek för närmare information. På LibrisLinks to an external site., det nationella databassystemet, hittar du uppgifter om vilka böcker som köpts in och var i landet de återfinns.

 

2. Den särskilda litteraturen

Denna litteratur är helt och hållet nätbaserat och kompletterar den tryckta kurslitteraturen. Den har antingen producerats av lärare vid institutionen speciellt för kursen ifråga eller finns tillgängligt på Internet.

Om nätmaterialet

Nätmaterialet återfinns i direkt anslutning till delmomentens introduktionstexter, antingen insprängda i texterna eller också i separata listor för vidareläsning. Ofta, men inte alltid, anges också hur ni ska läsa materialet - intensivt och noggrant eller extensivt och översiktligt - eller som det mesta av det, som frivillig fördjupning. 

En del av länkarna går till på webbsajter som i egentlig mening inte ingår i kursmaterialet. Det kan röra sig om allt från uppslagsverk till bokpresentationer, vetenskapliga artiklar och bildmaterial av olika slag.

Även om vi försöker välja dessa länkar med omsorg, kan vi som lärare inte gå i godo för allt som sägs på de länkade sajterna. Detta material bör därför användas med omdöme och kritiskt sinne. Om inte annat anges - t ex genom att den externa sajten finns upptagen i listan över obligatorisk läsning - bör detta material betraktas som externt i förhållande till kursen.

Under kursens gång förväntas du även ägna dig åt att på egen hand söka information på Nätet och i andra medier. Självständig kunskapssökning kommer med andra ord att utgöra ett viktigt inslag i dina studier.

Uppslagsverk och ordböcker

 Eftersom mycket av litteraturen är på engelska, är det viktigt att ha en en bra ordlista till hands. Även om vi anstränger oss för att hitta kursböcker och texter som är klart och enkelt skrivna, kommer du att upptäcka att svensk gymnasie-engelska och akademisk engelska inte riktigt är samma sak. Om du tycker att det är tufft i början - ha tålamod med dig själv. I takt med att ordförrådet växer kommer du att märka att det kanske inte är så svårt när allt kommer omkring.

Det finns även en del svåra svenska ord och många andra saker man inte känner till. Se till att ha ett uppslagsverk, som till exempel Nationalencyklopedin, i närheten när du läser.

På webben hittar du en rad uppslagsverk. Vissa är avgiftsbelagda, medan andra är helt gratis. Om du stöter på ett uppslagsverk som kräver abonnemang, kan det vara värt att kolla med ditt lokala bibliotek - det är mycket möjligt att de prenummerar på det. Här följer en liten förteckning över användbara online-uppslagsverk:

 

Hur mycket ska jag läsa?

Samtidigt som nätbaserade studier innebär stor frihet och flexibilitet, ställer de också stora krav på disciplin. Under kursen förväntas du arbetar kontinuerligt med kursmaterialet, deltar aktivt i de schemalagda diskussionerna (varannan vecka, torsdag-fredag) samt lämna in skrivuppgifterna inför utsatt deadline (midnatt söndagar).

Hur mycket tid ska du då lägga på dina studier? Utgå från att en normal 7.5-poängskurs omfattar drygt 1000 sidor litteratur som ska läsas in och redovisas vid ett tentamenstillfälle. Detta innebär för din del drygt 100 sidor läsning i veckan då kursen går på halvfart. Även om det kan vara svårt att översätta detta sidantal till den typ av studier som du kommer att bedriva under den här kursen, kan det tjäna som ett riktmärke.

Vad exakt ska jag läsa?

När det gäller den allmänna litteraturen så är svaret enkelt: du ska läsa alla böckerna från pärm till pärm. Speciella sidhänvisningar för vad som ska läsas inför varje enskilt delmoment presenteras i dokumenten "Allmän litteratur" och "Introduktionstext".

När det gäller den särskilda litteraturen går det inte att ge något entydligt svar på denna fråga, eftersom den nätbaserade kurs du börjat läsa är uttalat problembaserad. Det innebär att du själv i rätt stor utsträckning kommer att bestämma inriktningen på dina studier. Men tre allmänna riktlinjer kan ges:

  1. Läs först igenom den obligatoriska litteraturen - den bör sedan få tjäna som utgångspunkt för dina mer självständiga och problemorienterade studier.
  2. Utgå från ditt eget kunskapsintresse och välj inlämningsuppgifter som du tycker verkar lockande.
  3. Låt valet av diskussions- och pm-uppgifter styra din läsning och webbsökning.

Kurssammanfattning:

Datum Information Sista inlämningsdatum