Kursöversikt
Välkommen till kursen!
Hej och hjärtligt välkomna till kursen "Känsla och nation. Tvåtusen år av svensk emotionshistoria". Syftet med den här kursen är trefaldigt:
För det första vill den vill belysa hur känslor kan diskuteras historiskt. Har känslor en historia? Skiljer sig känslomässiga upplevelser åt mellan människor i olika tider? Och hur kan vi i sådana fall undersöka en sådan historia?
För det andra vill den undersöka föreställningen om att det i sådana fall skulle existera en specifikt svensk historia? Föreställningar om "nationalkaraktär" är föråldrade och långt ifrån oskyldiga, men det finns fortfarande populära föreställningar om en sorts svensk emotionell särart. I den här kursen kommer vi inte att försöka besvara frågan huruvida en sådan särart existerar, men vi kommer däremot att studera föreställningar om den.
För det tredje vill den försöka skissera hur en känslornas historia, med utgångspunkt i ett svenskt källmaterial skulle kunna tänkas se ut.
I dagsläget finns ingen information under moduler, utan såväl kurslitteratur, som kusens schema framgår av schemat nedan. Ni har också tillgång till samma information via denna länk: https://www.dropbox.com/scl/fi/7szhsvszvvsc7z3zrmgws/K-nsla-och-nation-vt-2024-schema-och-kursbeskrivning.docx?rlkey=jc10zt8zcxxvsema5ruyjgjf1&dl=0
Mycket nöje!
Otto
OBS! De texter som inte finns online, finns tillgängliga via länkar under respektive modul.
|
Torsdag 28 mars, 10.15–12.00, 2K-1022
|
Introduktion. Kurspresentation. Att tänka känslor: ”från Aristoteles till Paul Ekman” |
Aristoteles, Retoriken/Rhetorik/Rhetoric, bok 2. (Flera versioner finns online) (ca 50 s.) Charles Darwin, The Expression of the Emotions in Man and Animals, New York 1897 [1872], kap. 15: “Concluding Remarks and Summary”, s. 347–366. http://darwin-online.org.uk/converted/pdf/1897_Expression_F1152.pdf René Descartes, Les passions de l’âme/Passions of the Soul, del 1, s. 1–16, https://www.earlymoderntexts.com/assets/pdfs/descartes1649part1.pdf (ca 40 s.), del 2, s. 17–42, https://www.earlymoderntexts.com/assets/pdfs/descartes1649part2.pdf David Hume, Treatise on Human Nature, book 2, s. 147–206. https://www.earlymoderntexts.com/assets/pdfs/hume1739book2.pdf
|
|
Torsdag 4 april, 10.15–12.00, 2K-1022
|
Att skriva känslornas historia. |
Lucien Febvre, “Sensibility and History: How to reconstitute the Emotional Life of the Past”, i dens. A New Kind of History from the Writings of Febvre, ed. Peter Burke, London 1973, s. 12–26 Barbara H. Rosenwein, ”Worrying about Emotions in History”, The American Historical Review, 57:3, 2001, s. 821–845, http://www.rmoa.unina.it/1124/1/RM-Rosenwei-Emotions.pdf Monique Scheer, ”Are Emotions a Kind of Practice (and is that what makes them have a History)? A Bourdieuan Approach to Understanding Emotion”, History & Theory, 51:2, 2012, s. 193–220, https://www-jstor-org.ezproxy.its.uu.se/stable/23277639?pq-origsite=summon&seq=1#metadata_info_tab_contents(Inloggning via UUB krävs)
Inför seminariet tittar ni också på följande föreläsning av Barbara Rosenwein https://www.youtube.com/watch?v=bqEa8ZIWp_I
|
|
Torsdag 11 april, 10.15–12.00, 2K-1022 |
Finns det en ”svensk” känslohistoria? |
Åke Daun, Svensk mentalitet. Ett jämförande perspektiv, Stockholm 1998. Billy Ehn, Jonas Frykman & Orvar Löfgren, Försvenskningen av Sverige. Det nationellas förvandlingar, Stockholm 1993 Susan Sontag, ”A Letter from Sweden”, Ramparts, 1969, s. 22–39.
|
|
Torsdag 18 april, 10.15-12.00, 2K-1022 |
Den svenska känslans historia 1. Forntid och medeltid. |
[anon.], Erikskrönikan, utdrag i textkompendium. Heliga Birgitta, Uppenbarelser, urval & övers. Alf Härdelin, Stockholm 2004, utdrag i textkompendium. Petrus de Dacia, Om den saliga jungfrun Kristina av Stommeln, övers. Tryggve Lundén, Stockolm 1965, utdrag i textkompendium.
|
|
Torsdag 25 april, 10.15–12.00, 2K-1022 |
Den svenska känslans historia 2. Tidig modern tid I: 1500-tal och Stormaktstid
|
Sophia Elisabeth Brenner: ”En sorgbunden Mans Tårar och Tankar öfwer sin Salige Hustrus oförmodelige och alt för hastige frånfälle […]”, dens. Samlade dikter I. Poetiske dikter 1713, Stockholm 2009, s. 120 f., https://litteraturbanken.se/författare/BrennerSE/titlar/SamladeDikter/sida/120/faksimil Johan Ekeblad, Breven till Claes. Om livet och hovet på drottning Kristinas tid, Stockholm 2004, brev från 5.5.1652 (s. 44–46), 26.12.1652 (s. 69–71), 28.9.1653 (s. 104 f.), 1.3.1654 (s. 112 f.). https://litteraturbanken.se/författare/EkebladJ/titlar/BrevenTillClaesOmLivet/sida/I/faksimil Agneta Horn, Agneta Horns leverne (eg. ”Beskrivning över min elända och mycket vedervärtiga vandringes tid samt alla mina mycket stora olyckor och hjärtans hårda sorger och vedervärtigheter som mig därunder hopetals har mött alltifrån min första barndom, och hur u gud alltid har hulpit mig med ett gott tålamod igenomgå alla mina vedervärtigheter”), Stockholm 1961. Kristina, ”Drottning Kristinas historia, skriven av henne själv, tillägnad Gud”, dens. Brev och skrifter, Stockholm 2006, s. 1–57. Olaus Magnus, Historia om de nordiska folken, Hedemora 2010 [1555], Bok IV, kap. 8: ”Om dansar som utföras under veklagan” (s. 186), kap. 16: ”Om uppmärksamhet mot åldersstigna” (s. 199 f.), bok V, kap. 30–33: ”Krig, förda av berömda kvinnor” (s. 259–263), bok VIII, kap. 4: ”Om en god konungs egenskaper” (s. 327 ff.), kap. 36–37: ”Om orsakerna till den ständiga fiendskap, som svenskar eller svear och götar nära mot danskarna” (s. 368 ff.), bok IX, kap. 34: ”Om hofmäns kryperi” (s. 422 f.), kap. 35: ”Om rysliga grymheter, som slika lismare, förrädare och främlingar upprepade gånger föröfvat i hufvudstaden Stockholm” (s. 423 f.), bok X, kap. 19: ”Om några vanliga mått och steg mot olika fiender” (s. 470 f.), bok XIII, kap. 39: ”Om drinkares straff” (s. 620 f.), kap. 40: ”Om utländska motsvarigheter” (s. 621 f.), kap. 41: ”Om drinkares styggeliga framfart” (s. 622 f.) https://litteraturbanken.se/författare/OlausMagnus/titlar/HistoriaOmDeNordiskaFolken/sida/-4/faksimil
|
|
Torsdag 2 maj, 10.15-12.00, 2K-1022 |
Den svenska känslans historia 3. Tidigmodern tid II: 1700-talet. |
Hedvig Elisabeth Charlotta, Hedvig Elisabeth Charlottas Dagbok. I: 1775–1782, övers. Carl Carlson Bonde, Stockholm 1902, s. 13–47 (brev fr.o.m. augusti 1775 t.o.m. maj 1776) tillgänglig för nedladdning online på https://ia800301.us.archive.org/26/items/hedvigelisabethc01hedv/hedvigelisabethc01hedv.pdf Per Adolf Granberg, Den känslofulla wandringen, Stockholm 1798 (c:a 100 s.), https://litteraturbanken.se/författare/GranbergPA/titlar/DenKänslofullaWandringen/sida/I/faksimil Bengt Lidner, ”Grefvinnan Spastaras död” (1783), dens. Samlade skrifter 2, Stockholm 1937, s. 129–140, https://litteraturbanken.se/författare/LidnerB/titlar/SamladeSkrifter2/sida/129/faksimil Hedvig Charlotta Nordenflycht, ”Den sörjande Turtur-Duvan” (1743), dens. Skrifter, Stockholm 1996, s. 78– 95, https://litteraturbanken.se/författare/NordenflychtHC/titlar/Skrifter/sida/78/etext Thomas Thorild, ”Passionerna” (1785), dens. Att följa ögonblicken. Texter i urval, Stockholm 2000, s. 4–27, https://litteraturbanken.se/författare/ThorildT/titlar/AttFöljaÖgonblicken/sida/4/etext
|
|
Tisdag 7 maj, 10.15–12.00, 2K-1022, OBS! Veckodag |
Den svenska känslans historia 4. 1800-talet |
Inför seminariet ska ni läsa något av följande verk. En lista upprättas vid första seminariet.
Carl Jonas Love Almqvist, Det går an, 1839. Victoria Benedictsson, Pengar, 1885. Fredrika Bremer, Familjen H***, 1830–1831. August Strindberg, En dåres försvarstal, 1887–1888.
Samtliga texter finns tillgängliga på litteraturbanken.se
Till seminariet läser alla dessutom: Carl Jonas Love Almqvist, ”Svenska fattigdomens betydelse”, dens. Samlade verk 8. Törnrosens bok VIII–XI, Stockholm 1996, s. 277–430, https://litteraturbanken.se/författare/AlmqvistCJL/titlar/SamladeVerk8/sida/277/etext
|
|
Torsdag 16 maj, 10.15–12.00, 2K-1022 |
Den svenska känslans historia 5. 1900-talet |
Inför seminariet ska ni läsa något av följande verk. En lista upprättas vid första seminariet.
Moa Martinsson, Mor gifter sig, 1936. Gun-Britt Sundström, Maken, 1978. Kerstin Thorvall, Det mest förbjudna, 1976. Hjalmar Söderberg, Den allvarsamma leken, 1916.
Ni ska se dessutom innan seminariet se dessa filmer:
Roy Andersson, En kärlekshistoria, 1970. Ingemar Bergman, Scener ur ett äktenskap, 1974. Arne Mattsson, Hon dansade en sommar, 1951.
Till seminariet läser alla dessutom: Sanfrid Neander-Nilsson, Är svensken människa, Stockholm 1946 Gustav Sundbärg, Det svenska folkkynnet. Aforismer, Stockholm 2016 [1911] [utdrag meddelas senare]
|
|
Torsdag 23 maj, 10.15-12.00, 2K-1022
|
Den svenska känslan idag. Teoretiska perspektiv och litterära exempel |
Inför seminariet ska ni läsa något av följande verk. En lista upprättas vid första seminariet.
Lena Andersson, Egenmäktigt förfarande, 2014 Daniel Boyacioglu, Det är inte hennes fel att jag skriver sämre, 2009 Jonas Hassen Khemiri, Pappaklausulen, 2018 Carina Rydberg, Den högsta kasten, 1997
Förslag på alternativa titlar kan diskuteras vid första seminariet. Ni får ordna fram böckerna själva.
Ni ska se dessutom innan seminariet se dessa filmer:
Erik Gandini, The Swedish Theory of Love, 2016. Rojda Sekersöz, Dröm vidare, 2017. Ruben Östlund, The Square, 2017,
Inför seminariet läser ni utdrag av ett par av dessa verk, som ni väljer vid första seminariet:
Sara Ahmed, The Cultural Politics of Emotion, 2004 [utdrag meddelas senare] Judith Butler, Precarious Life. The Powers of Mourning and Violence, 2006. [utdrag meddelas senare] Ute Frevert, Emotions in History. Lost and Found, London & Budapest 2011, “The Historical Economy of Emotions: Introduction”, s. 3–18, Chapter 2: “Gendering Emotions”, s. 87–147. Eva Illouz, Why love hurts, 2013 [utdrag meddelas senare]
Inför seminariet tittar ni också på följande föreläsning av Ute Frevert, https://www.youtube.com/watch?v=bpk-58fRKW4
|
|
Tisdag 28 maj, 10.15–12.00, 2K-1022, OBS! Veckodag
|
Den svenska känslan idag. Gruppredovisningar och slutdiskussion. |
Ni väljer i grupper (2–4 personer) bland titlarna nedan som representerar samtida känslohistorisk forskning och redovisar för seminariet. Redovisningarna ska innehålla ett referat och presentera tre kritiska frågor till varje text. Texterna finns att tillgå på Carolina (om de inte finns i Karin Boye).
Helena Bergman, ”Feminism, kärlek och ilska. Känsloregler och känslopolitik i 1970-talets Sverige”, samt Linnea Tillema, ”En övning i autenticitet. Sensitivitetsträning av chefer i 1970-talets Sverige”, i Helena Bergman, Christina Florin & Jens Ljunggren (utg.), Känslornas revolution. Kärlek, ilska och lycka på 1970-talet, Stockholm 2017, s. 157–178, 239–267 (plus noter). Ina Lindblom, Känslans patriark. Sensibilitet och känslopraktiker i Carl Christoffer Gjörwells familj och vänskapskrets, ca 1790–180, Umeå 2017, s. 1–122. Jens Ljunggren, Den uppskjutna vreden. Socialdemokratisk känslopolitik från 1880- till 1980-talet, Lund 2015, s. 7–127. Brita Planck, Förnuft eller känsla. Adel, kärlek & äktenskap, Stockholm 2018 (c:a 140 s.) Daniel Sävborg, Sagan om kärleken. Erotik, känslor och berättarkonst i norrön litteratur, Uppsala 2007, s. 29–147, https://www.academia.edu/1904383/Sagan_om_kärleken_Erotik_känslor_och_berättarkonst_i_norrön_litteratur |
Examination:
Inför seminarierna ska de studerande individuellt förbereda diskussionen av en text. (Beroende på antalet studerande kan 1–2 sådana uppdrag förekomma.) Detta innebär att kort redovisa textens huvudsakliga argument, samt förbereda en fråga, samt peka ut en möjlig forskningsuppgift med utgångspunkt i texten. (Detta innebär alltså inte att genomföra en analys, utan att peka ut ett möjligt material och en tänkbar forskningsfråga.)
Kursen examineras genom
1)genomförande av förelagda referats- och diskussionsuppgifter (1-2 per person) vid seminarierna, samt
2) författandet av ett pm (omfattning 5–6 sidor) i vilket skisseras en bok- eller läshistorisk forskningsuppgift. I pm:et ska ni presentera en tänkbar vetenskaplig frågeställning som skulle kunna behandlas i en uppsats. Ni ska
- Presentera en frågeställning/ett problem. Här är det viktigt att ni motiverar frågeställningen (alltså varför det vore intressant att undersöka den).
- Ett material som ska undersökas.
- Teoretiska perspektiv. Ur vilka teoretiska perspektiv skulle materialet kunna undersökas och frågeställningen besvaras.
- Helt skissartat naturligtvis, ungefär hur skulle man kunna undersöka materialet? Vilken typ av metodologiska överväganden och metodiska val måste göras?
- Tidigare forskning. Också helt skissartat: peka ut exempel på tidigare forskning i förekommande fall. Och om det inte finns någon tidigare forskning som direkt sysslar med materialet, peka på besläktade studier som redan finns.
- En tänkt disposition över hela uppsatsen. Också här rör det sig om en mer eller mindre fiktiv skiss, men att göra en sådan disposition gör ofta att tänkandet kring uppgiften klarnar och ges tydligare struktur.
Tanken är alltså inte att ni ska genomföra den här forskningsuppgiften – åtminstone inte på den här kursen, utan just att ni ska skissera den.
Kurssammanfattning:
| Datum | Information | Sista inlämningsdatum |
|---|---|---|