Välkommen till kursen Demokratins kris - kan vi alls vara demokratiska?

I början av 1980-talet talade den politiske filosofen Cornelius Castoriadis om den växande bristen på meningsfullhet som det största hotet mot det radikala demokratiprojekt han ägnade hela sitt verk åt att förklara och försvara. Han såg en sådan utarmning hos samtliga västliga liberala demokratier och han frågade sig: Är politisk såväl som subjektiv autonomi ens en möjlighet för oss idag, som individer så väl som kollektiv? Autonomi, enligt  Castoriadis, betyder  inte alls 'enskildhet' eller 'frihet att välja' som vi kanske tänker i dagens nyliberala värld, utan refererar till den för varje samhälle med anspråk på att vara demokratiskt centrala förmågan att självt (auto) sätta sina lagar (nomos) – alltså till förmågan till kollektivt självbestämmande.

Om Castoriadis analys är korrekt, och om det är så att vi som idag lever i nominella demokratier sedan länge i själva verket lever i samhällen som varken är autonoma eller demokratiska (i alla fall inte i Castoriadis mening), då följer att ingen av oss heller har formats av det som Castoraidis kallar inframakt, eller av flera samverkande inframakter, som befrämjar institutionen av en verkligt demokratisk magma av socialt imaginära betydelser.

 Och om detta stämmer, kan vi då rimligen om oss själva hävda att vi är autonoma demokratiskt kompetenta subjekt – alltså sådana subjekt som krävs för att vara eller bli fungerande medvetna medborgare i demokratiska stater? Kan vi ens påstå att åtminstone några bland oss är subjekt som tänker och handlar på ett autonomt och alltigenom medvetet sätt? Är politisk såväl som subjektiv autonomi och demokrati ens en möjlighet för oss, som individer så väl som kollektiv? Kan vi vara demokratiska?

Jag tror inte att svaren på dessa frågor måste vara entydigt negativa. Men de pekar på ett akut behov av en genomgripande granskning av hur demokratiska samhällen hanterar, eller försöker hantera, såväl den politiska debatten som, i en mer generell mening, formandet av de individer som blir till de medborgare som kommer bära upp dessa samhällen.

Denna kurs kommer, mot bakgrund av forskningsprojektet Kan vi vara demokratiska? (som pågick under läsåret 23/24) och ur ett retoriskt-filosofiskt antropologiskt perspektiv, att granska och utveckla denna problematik med hjälp av samtida exempel och teoretiseringar av det politiska, vad det politiska rummet idag kan tänkas vara och hur det fungerar.

Kurslitteraturen finner du här – observera att detta är en levande lista som kan komma att kompletteras, utökas eller minskas ända fram till det första seminariet.

Allt gott tills vi ses,

Mats

Kursens upplägg och examinering:

Kursens är läsintensiv – börja gärna arbeta med kurslitteraturen i god tid. Inled med att läsa Burmans Dissensus och bekanta dig därefter med samtliga texter i kurslitteraturen. Många av dem är krävande och kan behöva läsas två gånger. En lista med kurslitteraturen finns att ladda ner just ovan - eller här. Observera att detta är en levande lista som kan komma att kompletteras, utökas eller minskas ända fram till det första seminariet .

Under rubriken Moduler i menyn här till vänster finner du läsanvisningar till varje saminarium.

Kursen examineras genom aktivt deltagande på kursens seminarier, samt genom en kortare essä, med valfri rubrik, som behandlar kursens tema och explicit använder sig av kurslitteraturen.

Examination av Demokratins kris - kan vi alls vara demokratiska?

HT 2024

Vi, studenterna på kursen, har i samråd med examinerande lärare demokratiskt bestämt att:

Vi till den avslutande kurskonferensen skall skriva en text var.

Texten ska behandla en aspekt av frågan ”kan vi vara demokratiska?” men vilken aspekt och hur aspekten utforskas är fritt.

Ett möjligt exempel på en text är en grafisk novell som undersöker agonismens roll i den politiska sfären, med dess möjligheter och problem.

Ett annat exempel är en vetenskaplig undersökning av hur olika kommuner hanterar deras demokrati när det finns en stor skillnad i antal medlemmar.

Valet av medium och innehållet är alltså ganska fritt. Texten ska använda Uppsala Universitets hänvisningssystem (se Lathunden för uppsatsskribenter) och noggrant hänvisa till kurslitteraturen och diskussionerna under kursen för att säkerställa mot AI-skriven text.

Om själva diskussionen under kurskonferensen har vi bestämt att varje person ska vara ansvarig för att hålla diskussionen av någon annans text levande, och hålla diskussionen inom 30 minuter.

Detaljerat schema upprättas av examinerande lärare.

Omfånget på uppgiften skall vara totalt 5 till 6 sidor, eller motsvarande, exklusive referenslista och noter.  (I typfallet: 2 cm marginaler, höger och vänster samt upptill och nedtill; typsnitt: Times New Roman 12 P; radavstånd 1,5)