Välkommen till B-kursen i idéhistoria!

B-kursen i idéhistoria består av tre moment, där varje student läser totalt fyra delkurser. Den första delkursen läser alla studenter, därav följer 8 veckor då du som student läser två kurser parallellt. Den sista delkursen är uppsatskursen, som sträcker sig över 8 veckor. Nedan hittar du en kort beskrivning av kursen och längst ned en litteraturlista. 

Samtliga: Medborgare, folk, stat

Denna kurs ger en bred orientering i modern svensk idéhistoria, men med tyngdpunkt på i vid mening politiska idéer från 1700–2000. Under fyra tematiska veckor behandlas olika centrala politiska begrepp, men också kulturskiften och händelser som stormaktstidens slut, nationalismens uppkomst, politisk och social radikalism och vetenskapsideologi, demokratidebatten samt centrala idéer i uppkomsten och förvandlingen av det moderna välfärdssamhället. Kursen innehåller flera praktiska övningsmoment och avslutas med en tentamen.

Valbara:  Dessa kurser går parallellt, du läser två av tre kurser

Modern medicinhistoria

I denna kurs fördjupar vi oss i medicinens historia och i dess praktiker, språk, möjligheter, makt och kultur. Efter en inledande föreläsning träffas vi i seminariegrupper och diskuterar ett antal medicinhistoriskt relevanta teman under sju seminarier som t.ex. Vad är medicin, sexualitet? Vad innebär det att vårda, och hur kan vi tänka kring folkhälsa? Vi diskuterar också medikalisering och Tyngdpunkten ligger på perioden efter 1750 men nedslag görs också i tidigmoderna sammanhang. Kursen går på halvfart, och avslutas med en större skrivuppgift

Vetenskapliga kunskapskulturer

Under kursens gång träffas vi åtta gånger och diskuterar vetenskapliga kunskapskulturer. Det handlar om hur vi kan förstå kunskap med hjälp av perspektiv som tar cirkulation, geografi, kunskapsaktörer, institutioner, objekt, och kolonialism i beaktande. Vi diskuterar också vad kunskap är, och hur vi kan tänka historiskt kring det. Vi kommer framförallt fokusera på den tidigmoderna perioden och 1800-talet men dagsaktuella frågor om AI kommer också att beröras. Kursen går på halvfart, vi inleder med en föreläsning, sen träffas vi i mindre grupper för att diskutera litteraturen och de frågor som hör ihop med varje seminarium. En större skrivuppgift avslutar kursen.

Global intellektuell historia

Allt mer historisk forskning handlar på olika sätt om det globala. Inom detta ryms ofta flera olika förhållningssätt – det kan exempelvis handla om internationella samarbeten och internationella organisationer, om det så kallade transnationella dvs när experter, politiker eller aktivister samarbetar över nationsgränser, det kan handla om globalisering som en integrativ process i flera vågor under 1900-talet, men det kan också handla om visioner, begrepp, och bilder av planetär samexistens. Så kallad global intellectual history handlar specifikt om världsvisionernas idéhistoria, föreställningar om en på olika sätt enad eller splittrad mänsklighet, världssamvete och globalitet som tid och rum. I denna kurs ger vi studenter en introduktion till begreppen internationell, transnationell, global, och planetär. Vi diskuterar avgörande tidpunkter i föreställningar om globalitet under 1900-talet, och vi studerar tillsammans nyckeltexter samt även artefakter som kartor, världsmodeller och scenarier.

Samtliga: Uppsatskursen

Under kursens första veckor behandlas grunderna för skrivandet av en vetenskaplig uppsats då vi diskuterar perspektiv och arbetssätt inom idéhistorisk forskning. Undervisningen består av två föreläsningar och ett seminarium. Du kommer få användning av de färdigheter du tillägnat dig under terminens gång i det att du börjar arbeta med din uppsats. Under kursens inledning blir du också tilldelad en handledare. Handledare utses bland de lärare som undervisat på B-temakurserna, samt andra lärare och forskare på institutionen. Möten med handledare sker regelbundet, enskilt eller i grupp. Med handledaren tar man upp och diskuterar frågor och problem kring uppsatsen. Varje student har rätt till handledning motsvarande 7 timmar (vilket förutom mötestid ska inkludera tid för läsning och förberedelser). Handledare och student kommer själva överens om hur denna mötestid ska fördelas. En preliminär version av uppsatsen skall förventileras i grupp då varje student läser och förbereder synpunkter på samtliga övriga gruppmedlemmars alster. Den färdiga uppsatsen ventileras knappt två arbetsveckor senare. En kurskamrat fungerar vid detta tillfälle som granskare (opponent). Alla som går kursen opponerar på en kamrats uppsats. 

Kurslitteraturen

Det mesta av det som du kommer behöva läsa finns tillgängligt fritt online eller via Uppsala universitetsbiblioteks E-resurser.  Vad gäller böcker som inte är tillgängliga på detta sätt tillhandahåller institutionen ett fåtal läsexemplar som står i ”Gröna skåpet” på institutionen (Hus 6), på andra våningen. Skåpet är det första skåpet till höger i korridoren till höger om trappan. Läsexemplaren får ni bara låna, de ska lämnas tillbaka så snart som möjligt!

Nedan finnas listade de böcker ur vilken lite längre partier ska läsas, eller sådana där vi inte tillhandahåller läsexemplar (de som är fetmarkerade). Det är alltså de senare som du kanske först och främst vill införskaffa själv.

Kurslitteratur för kurser som alla läser:

Temakurs 1 (Medborgare, folk, stat) 

• Bo Lindberg, Den antika skevheten. Politiska ord och begrepp i det tidig-moderna Sverige. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2006
• Marie-Christine Skuncke & Henrika Tandefelt: Riksdag, kaffehus och predikstol (Stockholm, 2003), flera kapitel
• Tore Frängsmyr, Svensk idéhistoria. Del 2 (Stockholm, 2000), 101-298.
• Henrik Berggren och Lars Trägårdh, ”Statsindividualismen”, i Är svensken människa. Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Norstedts, 2006 s. 33-55, 55-76
• Johan Asplund, Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft (Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1991), 7-151. Köpes i bokhandeln eller lånas på bibliotek.

Uppsatskursen 

• Gerald Graff & Cathy Birkenstein, They Say/ I Say: The Moves That Matter in Academic Writing; 5th edition (New York, 2021).

Böcker till de valbara kurserna (notera att du läser två av tre kurser så nedan lista gäller inte för alla). 

Temakurs: Modern medicinhistoria 

• Karin Johannisson, Kroppens tunna skal: Sex essäer om kropp, historia och kultur,(Stockholm, 1997), pp. 181-218.
• Roy Porter, Madness: A brief history (Oxford University Press, Oxford, 2003), 89-155.

Global intellektuell historia

• Sebastian Conrad, What is Global History? (Princeton, 2016) [flera kapitel]
• Mark Mazower, Governing the World: The History of an Idea, 1815 to the Present (New York, 2012) [flera kapitel]
• Jürgen Osterhammel och Niels P. Petersson, Globalization: A Short History (Princeton, 2005) [flera kapitel]

Vetenskapliga kunskapskulturer

Inga böcker behövs införskaffas

Frågor? Hör av dig till den kursansvariga läraren eller terminskursansvariga: Hanna Hodacs (hanna.hodacs@idehist.uu.se ) eller om det är frågor som gäller kursadministration: Anna-Lotta Jadinge (info@idehist.uu.se )