Välkomna till kursen Komplexa system i teknik och samhälle! 

Kursansvarig lärare HT 2024 är Jenny Beckman (jenny.beckman@idehist.uu.se). På kursen undervisar också Sven Widmalm (sven.widmalm@idehist.uu.se).

Kursinnehåll


Denna kurs behandlar risk ur breda samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv. Därmed skiljer sig kursens riskperspektiv från teknisk förståelse av risk, som ofta handlar om avgränsad problemlösning inom givna parametrar (t ex att konstruera säkerhetssystem kring någon verksamhet som bedöms som riskabel). Huvudfokus ligger på energi och miljö, med exempel från andra områden.

Vi diskuterar sociologisk och humanvetenskaplig forskning som undersökt risk, miljö och energi ur samhällsperspektiv och arbetat med breda samhälleliga systembegrepp. Hur och av vem formuleras risk? Hur kan vi förstå risktänkande som effekten av grupptillhörighet och ytterst som en effekt av det moderna samhällets utveckling? Hur kan vi förstå relationen mellan tekniska och vetenskapliga experter, politiker och allmänhet?  

Särskilt fokus läggs på riskbedömning i energifrågor. Hur har dessa påverkats av visioner om ett globalt systemskifte och radikalt annorlunda tekniska lösningar? Ofta har miljörörelsen och industrins företrädare fullständigt talat förbi varandra, vilket lett till öppen konflikt och en ovilja att ens lyssna på den andre. Tydligt är detta i många diskussioner om kärnkraftssäkerhet. Kärnkraftsingenjörer intresserar sig till exempel för att göra kärnkraften säkrare genom att förbättra tekniska lösningar, medan kärnkraftsmotståndare argumenterat för att den inte finns, och aldrig kan finnas, tekniska lösningar som kan göra kärnkraft säker.  

En central fråga för kursen är hur, till synes, helt olika riskbegrepp kan skapas i skilda grupper och om de faktiskt är oförenliga. Handlar det om en konfrontation mellan skilda världsbilder? Hur påverkar det riskdiskussionen i samtiden? Tanken med kursen är att studenterna ska kunna ta ett övergripande perspektiv på dessa frågor.

Undervisning

Kursen består av en introduktionsföreläsning, fem textseminarier samt två examinationstillfällen. Se vidare ”Schema och litteratur”. Dessutom ska ni förbereda er inför textseminarierna genom att vid egenledda förseminarer diskutera instuderingsfrågor som finns i Studium.

Kursens seminarier är kortare än ni förmodligen är vana vid från tidigare kurser: 60 minuter istället för 2x45 minuter. Det gör det extra viktigt att vi utnyttjar tiden så väl som möjligt. 

All undervisning är obligatorisk; det är endast om ni uteblir från förseminarium eller seminarium som en restuppgift kommer att delas ut.

Introduktionsföreläsningen och seminarierna sker på Engelska parken. Lokal för förseminarierna bestämmer ni själva.

Kurslitteratur

Litteraturen består av böcker, kapitel ur böcker och tidskriftsartiklar. Litteraturen kan komma att justeras, men böckerna kommer definitivt att läsas.

Följande böcker finns att tillgå som e-böcker via universitetsbibliotekets sökmotor (https://ub.uu.se/):


- Deborah Lupton, Risk. 2nd edition (Routledge, 2013)

- Charles Perrow, Normal accidents: Living with high-risk technologies (Princeton University Press, 1999/2011).

Följande rapport finns att tillgå som pdf under fliken "Filer".

- Rolf Lidskog, Göran Sundqvist och Ylva Uggla, Risk, expertis och demokrati: Allmänhetens inflytande i samhällets riskhantering (Göteborgs universitet, 2005).

Följande artiklar finns att tillgå som pdf via universitetsbibliotekets sökmotor (https://ub.uu.se/):


- Wiebe Bijker, ”American and Dutch coastal engineering: Differences in risk conception and differences in technological culture”, Social Studies of Science, vol. 37 (2007), sid. 143–151.

- Aaron M. McCright & Riley E. Dunlap, "Cool dudes: The denial of climate change among conservative white males in the United States", Global Environmental Change 21 (2011) 1163–1172

- Carolyn R. Miller, ”The presumptions of expertise: The role of ethos in risk analysis”, Configurations, vol. 11:2 (2003), sid. 163–202.

- Naomi Oreskes, ”The fact of uncertainty, the uncertainty of facts and the cultural resonance of doubt”, Philosohical Transactions of the Royal Society A, vol. 373 (2015): 20140455.

- Rebecca Slayton, ”Measuring risk: Computer security metrics, automation, and learning”, IEEE Annals of the History of Computing, vol. 37:2 (2015), sid. 32–45

Examination


Examination sker för det första genom aktivt deltagande vid seminarierna. Om ni uteblir från seminarierna eller förseminarierna utgår en restuppgift. Om ni inte aktivt deltar vid seminariet utgår också en restuppgift. Se vidare dokumentet ”Instruktioner till seminarier och förseminarier”.

För det andra examineras kursen genom två kortare debattartiklar som ni skriver i grupp. I den första ska ni spela en grupp/myndighet/företag el. dyl och förfäkta en ståndpunkt ni väljer i samråd med er lärare. Den andra debattartikeln ska skrivas som ett svar på en annan grupps artikel. Er grupp får en artikel av läraren att skriva svar på. Ni får alltså inte välja själva. Se vidare instruktioner i Studentportalen.

För det tredje, och slutligen, sker examinationen genom en projektuppgift som ni också gör i grupp. I denna uppgift ska ni analysera en ”riskportfölj” hos en samhällelig aktör (eller grupp av aktörer) och studera vilket typ av risktänkande som präglar denna aktör. Poängen är att ni ska omsätta och använda något eller några av de begrepp och perspektiv som kursens litteratur diskuterat. Se vidare instruktioner i Studentportalen.

Betyg på kursen är G eller U.